Hoppa till innehållet
Kohlerlab
ÄmnessidaHud, hår & leder

Glukosamin: samma ämne säljs både som läkemedel och som tillskott

Glukosamin är det enda ämnet på den här sajten som säljs i Sverige både som receptfritt läkemedel med en godkänd indikation vid artros och som kosttillskott utan någon indikation alls. De två får inte rankas mot varandra, och läkemedlen ligger därför utanför vår produktpool. Det som blir kvar är sex kosttillskott, varav inte ett enda anger hur mycket glukosamin en kapsel eller en skopa innehåller. Bevisläget är dessutom sämre än kategorins storlek antyder, och de stora genomgångarna landar närmare noll än marknadsföringen gör.

Ett aminosocker som kroppen tillverkar själv och som ingår i broskets och ledvätskans grundsubstans

Vanlig dos

1 500 mg per dag i praktiskt taget alla studier. Ingen av de sex produkterna i det svenska sortimentet anger en styrka, så dosen går inte att räkna fram

Form
Glukosaminsulfat, 1 500 mg per dag
Tid till effekt
Studierna mätte efter 4 till 24 veckor. Ingenting märks på dagar, och den som prövar bör räkna med minst ett par månader innan en bedömning är möjlig

Att tänka på: Glukosamin har i fallrapporter kraftigt höjt INR hos personer som behandlas med warfarin, och råvaran utvinns oftast ur skal från skaldjur.

Vad Glukosamin är

Glukosamin är ett aminosocker, alltså en sockermolekyl med en kvävegrupp. Kroppen tillverkar det själv ur glukos och aminosyran glutamin, och använder det som byggsten i glykosaminoglykaner, de långa sockerkedjor som ger brosk och ledvätska deras vattenbindande och stötdämpande egenskaper. Det är den kopplingen hela produktkategorin vilar på: ämnet finns i brosket, alltså borde mer av det hjälpa ett slitet brosk.

Steget från byggsten till behandling är längre än det låter, och det är där sidan lägger sin tyngd.

Det som gör glukosamin unikt i vårt register är regelverket. Ämnet säljs i Sverige både som registrerat läkemedel och som kosttillskott. Glukosamin Pharma Nord är ett receptfritt läkemedel i hård kapsel med 400 milligram glukosamin, godkänt för att lindra symtomen vid lätt till måttlig ledförslitning i knät hos vuxna, och det finns fler glukosaminläkemedel på svensk marknad i kapselstyrkan 625 milligram. Ett läkemedel har prövats av Läkemedelsverket, har en godkänd indikation och får säga att det lindrar symtom. Ett kosttillskott har ingen av delarna.

Vi utesluter läkemedlen ur produktpoolen med flit. Ett läkemedel och ett kosttillskott har olika krav på dokumentation och olika regler för vad som får påstås, och att ranka dem mot varandra på en sida vore att låtsas att de är samma sak. De receptfria läkemedlen är därför bortfiltrerade, bland dem Glukosamin ABECE från Evolan Pharma, Artroxan, Artrox, Glukosamin Apofri och Pharma Nords glukosamin. Konsekvensen är obekväm och värd att säga rakt ut: det som blir kvar på hyllan är de produkter som inte har gått igenom den prövningen.

Något godkänt hälsopåstående finns inte heller. EFSA:s expertpanel prövade 2012 påståendet om bibehållet normalt ledbrosk och fann att ett orsakssamband inte kunde fastställas. Ett hälsopåstående måste dessutom gälla den allmänt friska befolkningen, vilket är en annan grupp än den studierna faktiskt undersökt.

Sortimentet är sajtens tunnaste. Sex produkter återstår efter att djurfoder och läkemedel rensats bort, och två av de sex är samma pulver i två förpackningsstorlekar. Ingen enda av dem anger hur mycket glukosamin en kapsel eller en dosskopa innehåller. Två namnger sulfat i produktnamnet, en är en kombination med MSM, och två säljs hos en enda handlare. Sex varor är ingen kartläggning av en marknad, och sidan säger det innan den säger något annat.

Bevisläget för Glukosamin

Varje påstående nedan har graderats mot publicerad forskning. Graderingen säger hur säkert underlaget är, inte hur bra en enskild produkt är.

8 påståenden graderade1 starkt, 2 svaga, 4 otillräckliga, 1 motsägande13 källor angivna

Bevisläget för Glukosamin. 8 påståenden i en tabell med kolumnerna område, utfall, bevisstyrka, effekt, underlag och en utfällbar sammanfattning med källor för varje påstående.
OmrådeUtfallBevisstyrkaEffektUnderlagFördjupning
ArtrosArtrossmärtaLedsmärta mätt på en tio centimeter lång visuell analog skalaStark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.Minskning: 0,4 cm på en tiogradig skala, mot 0,9 cm som gränsen för klinisk relevans10 studier3 803 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Minskar smärta vid artros i knä eller höft. 3 källor.

Minskar smärta vid artros i knä eller höft

En nätverksmetaanalys av tio studier med 3 803 patienter med knä- eller höftartros fann att glukosamin sänkte smärtan med 0,4 centimeter på en tio centimeter lång skala (95 % trovärdighetsintervall 0,1 till 0,7). Författarna hade i förväg satt gränsen för klinisk relevans vid 0,9 centimeter, och slutsatsen var att glukosamin, kondroitin och kombinationen av dem inte ger någon relevant smärtlindring jämfört med placebo. Den amerikanska GAIT-studien med 1 583 deltagare kom till samma resultat på sitt eget utfallsmått.

Nätverksmetaanalysen är den metodologiskt mest genomarbetade genomgången på området, och dess viktigaste fynd handlar om vem som betalat. Studier utan koppling till tillverkare visade effekter som låg omkring 0,5 centimeter under de kommersiellt finansierade (p = 0,02), och i de oberoende studierna beskrivs effekterna som försumbara till obefintliga och på intet sätt kliniskt relevanta.

GAIT-studien är det andra stora underlaget och den enskilt största randomiserade studien. 1 583 personer med knäartros fick under 24 veckor glukosaminhydroklorid 500 milligram tre gånger dagligen, kondroitin, båda, celecoxib eller placebo. Utfallet var andelen som fick minst 20 procents minskning av smärtan enligt WOMAC-skalan. Placebogruppen svarade i 60,1 procent av fallen. Glukosamin låg 3,9 procentenheter över det (p = 0,30), kondroitin 5,3 (p = 0,17) och kombinationen 6,5 (p = 0,09). Celecoxib, den aktiva jämförelsen, låg 10,0 procentenheter över och var det enda som nådde statistisk säkerhet (p = 0,008).

Att en jämförelse med ett verksamt läkemedel finns med är ovanligt och värdefullt. Den visar att studien var tillräckligt känslig för att upptäcka en effekt när det fanns en, vilket gör det svårare att avfärda glukosaminresultatet som ett problem med studieupplägget.

Behandlingsriktlinjerna har följt efter. Osteoarthritis Research Society International avråder sedan 2019 uttryckligen från glukosamin vid knäartros med hänvisning till bristande effekt, och den brittiska riktlinjen från 2022 anger att glukosamin inte ska erbjudas och att patienter som frågar ska få veta att det saknas starkt stöd för nytta.

Gradningen landar i stark trots att fyndet är ett nej, och det är avsiktligt. Underlaget är stort, konsekvent och kommer från flera oberoende håll, vilket gör slutsatsen mer tillförlitlig än de flesta ja på den här sajten.

Svår knäsmärtaAndel med minst 20 procents smärtminskning i undergruppen med måttlig till svår smärtaSvag bevisstyrka. Enstaka eller små studier, slutsatserna är osäkra.Minskning: 79,2 procent svarade mot 54,3 med placebo, men i en undergrupp som inte var huvudfrågan1 studie354 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Kombinationen glukosamin och kondroitin hjälper vid måttlig till svår knäsmärta. 1 källa.

Kombinationen glukosamin och kondroitin hjälper vid måttlig till svår knäsmärta

GAIT-studiens enda positiva fynd låg i en undergrupp. Bland deltagare med måttlig till svår knäsmärta vid start svarade 79,2 procent på kombinationen glukosamin och kondroitin mot 54,3 procent på placebo (p = 0,002). Undergruppen omfattade omkring 354 personer, analysen var utforskande snarare än förutbestämd som huvudfråga, och fyndet har inte bekräftats i en studie byggd för att pröva det.

En undergruppsanalys är den svagaste sortens positivt resultat, och skälet är statistiskt snarare än ideologiskt. När ett material delas i flera grupper och varje grupp prövas för sig stiger sannolikheten att någon av dem ser lovande ut av ren slump.

Det som ändå talar för fyndet är att det är biologiskt begripligt. Personer med mer smärta har mer utrymme att förbättras, och samma mönster återkommer för flera behandlingar vid artros.

Det som talar emot är att fyndet aldrig upprepats. En undergruppsanalys är en hypotes, och den prövas genom att någon gör en ny studie där just den gruppen är huvudfrågan. Det har inte skett på tjugo år, och nätverksmetaanalysen som kom fyra år senare fann ingen relevant effekt av kombinationen i det samlade materialet.

Praktiskt betyder det här att en person med uttalad knäartros har ett svagt men inte obefintligt skäl att pröva, medan en person med lätta besvär inte har det. Att den slutsatsen dessutom kommer från kombinationen med kondroitin snarare än från glukosamin ensamt är värt att komma ihåg, eftersom ingen av de sex produkterna i det svenska sortimentet innehåller kondroitin.

BeredningsformenSulfat mot kloridSmärta och funktion, uppdelat efter vilket preparat som prövatsMotsägande bevisstyrka. Studierna pekar åt olika håll.Oklar riktning: Effekt bara i studier på ett enda företags preparat, ingen i övriga20 studier2 570 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Glukosaminsulfat fungerar bättre än glukosaminhydroklorid. 2 källor.

Glukosaminsulfat fungerar bättre än glukosaminhydroklorid

Cochranes genomgång av 20 studier med 2 570 patienter fann ett mönster som är svårt att bortse från och lika svårt att tolka. I de studier som prövade en enda tillverkares glukosaminsulfatberedning var glukosamin bättre än placebo på smärta och funktion mätt med Lequesnes index. I de studier som prövade andra beredningar, eller som hade tillräcklig kontroll över randomiseringen, uteblev fördelen. Nätverksmetaanalysen pekar på samma skiljelinje men förklarar den med finansiering snarare än med kemi.

Två förklaringar konkurrerar, och de leder åt helt olika håll.

Den ena är kemisk. Sulfatformen skulle kunna vara den verksamma, och sulfatjonen i sig har föreslagits bidra till broskets uppbyggnad. Den patenterade kristallina sulfatberedningen ges dessutom som 1 500 milligram en gång dagligen, vilket ger en högre topphalt i blodet än samma mängd uppdelad på tre doser, och det är precis den skillnaden GAIT-studiens upplägg innebar.

Den andra är metodologisk. Studierna på den beredningen är i stor utsträckning finansierade av dess tillverkare, och nätverksmetaanalysen visade att industrioberoende studier gav effekter omkring 0,5 centimeter lägre på den tiogradiga smärtskalan än kommersiellt finansierade (p = 0,02). Cochranes egen formulering pekar åt samma håll: fördelen försvann inte bara med annan beredning utan också i studier med tillräcklig kontroll över randomiseringen.

Ingen studie har jämfört sulfat och hydroklorid direkt mot varandra i samma försök, vilket är den enda undersökning som skulle kunna avgöra saken.

För en svensk köpare finns en tredje komplikation. Den beredning som forskningen vilar på säljs i Sverige som registrerat läkemedel, och de preparaten ligger utanför vår produktpool. Två av de sex kosttillskotten namnger sulfat i produktnamnet, vilket för dem närmare det prövade än de som inte namnger något, men ingen av dem går att spåra till den beredning studierna faktiskt använde.

Broskets strukturBroskförlustMinsta ledspaltsvidd mätt på röntgenOtillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.Ingen effekt: Förändringarna var minimala och intervallen omslöt noll10 studier3 803 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Bromsar broskförlusten och håller ledspalten öppen. 1 källa.

Bromsar broskförlusten och håller ledspalten öppen

Nätverksmetaanalysen undersökte också om glukosamin påverkade ledspaltens minsta vidd på röntgen, alltså det mått som används för att följa hur brosket tunnas ut över tid. Skillnaderna var minimala och samtliga trovärdighetsintervall omslöt noll. Författarnas slutsats var att varken glukosamin, kondroitin eller kombinationen påverkar ledspaltsminskningen jämfört med placebo.

Påståendet att glukosamin bygger upp brosk är kategorins mest lockande, eftersom det lovar något smärtstillande läkemedel inte gör: att sjukdomsförloppet i sig bromsas.

Det är också det påstående som har längst väg att gå för att bli sant. EFSA:s expertpanel bedömde upptaget av glukosamin från kosten in i broskcellerna som mycket begränsat hos människa, vilket gör steget från kapsel till broskvävnad till det svagaste ledet i hela resonemanget.

Röntgenmåttet har sina egna svagheter. Ledspaltsvidd är känslig för hur knäet positioneras vid undersökningen, och små systematiska skillnader mellan mättillfällen kan skapa eller dölja effekter. Det är ett skäl att inte överdriva betydelsen av ett enskilt fynd åt något håll.

Underlaget som helhet pekar ändå entydigt: ingen bromsande effekt har kunnat påvisas i de studier som gjorts, och de studier som antytt något sådant är samma studier som återkommer i raden om beredningsform.

RegelverkEU-påståendetLedbroskets normala tillstånd hos den allmänt friska befolkningenOtillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.Ingen effekt: Orsakssamband kunde inte fastställas, påståendet är inte godkäntEj angivet
Visa underlaget för påståendet: Bidrar till att bevara normalt ledbrosk hos friska. 2 källor.

Bidrar till att bevara normalt ledbrosk hos friska

EFSA:s expertpanel prövade 2012 ett hälsopåstående om glukosamin och bibehållet normalt ledbrosk och fann att ett orsakssamband mellan intag av glukosamin och bibehållna leder inte kunde fastställas. Påståendet finns därför inte i EU:s förteckning över godkända hälsopåståenden, och ingen produkt får använda det. Ett tidigare påstående om skydd av ledbrosk vid hög belastning avslogs på samma grund.

Två saker i panelens resonemang är värda att förstå, eftersom de förklarar varför frågan om artros och frågan om friska leder är olika frågor.

Ett hälsopåstående i EU måste gälla den allmänt friska befolkningen. Det betyder att resultat från studier på personer med artros inte kan användas som stöd för ett påstående riktat till någon som inte har artros, oavsett hur bra de resultaten är. Underlaget för glukosamin består i praktiken helt av studier på artrospatienter.

Panelen bedömde dessutom att upptaget av glukosamin från kosten in i broskcellerna är mycket begränsat hos människa, vilket underminerar själva mekanismen bakom påståendet.

Praktiskt betyder det att en frisk person som köper glukosamin förebyggande, eller en motionär som köper det mot ledbelastning, saknar underlag för sitt köp både i forskningen och i regelverket. Det är en annan situation än den som gäller för någon med diagnosticerad artros, där ett svagt underlag åtminstone finns att väga.

Hjärta och kärlHjärta och kärlInsjuknande i hjärt-kärlsjukdom under uppföljningenOtillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.Minskning: 15 procent lägre risk i en observationsstudie, aldrig prövat randomiserat1 studie466 039 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. 1 källa.

Minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

En prospektiv kohortstudie i UK Biobank följde 466 039 personer utan hjärt-kärlsjukdom vid start i i median sju år och registrerade 10 204 insjuknanden. Efter justering för ålder, kön, BMI, livsstil, kost, läkemedel och annan tillskottsanvändning var vanemässig glukosaminanvändning kopplad till 15 procent lägre risk (riskkvot 0,85, 95 % konfidensintervall 0,80 till 0,90). Ingen randomiserad studie har prövat frågan.

Sambandet är statistiskt robust och kausalt osäkert, vilket är det normala läget för en kohortstudie om kosttillskott.

Problemet heter friskanvändarbias. Människor som tar kosttillskott regelbundet skiljer sig systematiskt från dem som inte gör det: de röker mindre, motionerar mer, går oftare till läkare och har högre inkomst. Justering för de faktorer man känner till minskar problemet utan att ta bort det, eftersom de faktorer man inte känner till är kvar.

Ett andra problem är specifikt för just glukosamin. Den som tar glukosamin gör det i regel för ledbesvär, och graden av ledbesvär hänger ihop med rörlighet, vikt och annan sjuklighet på sätt som är svåra att justera bort.

Författarna föreslår antiinflammatoriska mekanismer som en möjlig förklaring, och glukosamin har i observationsstudier också kopplats till lägre inflammationsmarkörer. Det gör hypotesen värd att pröva, inte värd att lita på.

Underlaget skulle avgöras av en randomiserad studie, och en sådan finns inte. Att köpa glukosamin för hjärtats skull är därför att köpa en hypotes, och det är värt att veta innan pengarna byter ägare.

SäkerhetBlodsockerBlodsockernivå vid pågående glukosaminanvändningSvag bevisstyrka. Enstaka eller små studier, slutsatserna är osäkra.Ökning: Höjning beskriven hos vissa, men inte bekräftad som ett generellt problemEj angivet
Visa underlaget för påståendet: Höjer blodsockret hos personer med diabetes. 2 källor.

Höjer blodsockret hos personer med diabetes

Glukosamin är ett aminosocker, och möjligheten att det påverkar blodsockret har följt kategorin sedan början. Amerikanska myndigheters genomgång anger att glukosamin kan höja blodsockernivån hos vissa personer. Produktresumén för det svenska läkemedlet anger att den som har diabetes bör tala med läkare före användning och att blodsockret kan behöva kontrolleras oftare i början av behandlingen. Större studier har inte kunnat bekräfta en generell effekt.

Farhågan har en teoretisk grund. Glukosamin påverkar en biokemisk väg, hexosaminvägen, som i djurförsök och i cellförsök har kopplats till minskad insulinkänslighet, och de djurförsöken använde doser långt över dem människor tar.

De kliniska studier som mätt blodsocker hos människa har i regel inte hittat någon förändring hos personer utan diabetes, och underlaget för personer med diabetes är tunnare eftersom de ofta uteslutits ur studierna.

Att raden ändå graderas svag snarare än otillräcklig beror på att försiktighetsuppmaningen finns i den godkända produktinformationen för ett läkemedel som Läkemedelsverket prövat. Det är ett annat slags källa än en enskild studie, och den bär vikt även när underlaget bakom är begränsat.

Praktiskt: den som har diabetes och vill pröva glukosamin bör stämma av med sin läkare och mäta lite tätare de första veckorna. Den som inte har diabetes har inget känt problem här.

KombinationerMed MSMSkillnad i utfall mellan kombinationen och glukosamin ensamtOtillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.Ingen effekt: Ingen studie i det svenska sortimentets sammansättning, och ingen deklarerad dos att utgå frånEj angivet
Visa underlaget för påståendet: MSM tillsammans med glukosamin ger mer än glukosamin ensamt. 1 källa.

MSM tillsammans med glukosamin ger mer än glukosamin ensamt

En av de sex produkterna i sortimentet blandar glukosaminsulfat med MSM. Produkten anger varken hur mycket glukosamin eller hur mycket MSM en kapsel innehåller, vilket gör den omöjlig att ställa mot någon studie. De stora genomgångarna på glukosamin har prövat ämnet ensamt eller tillsammans med kondroitin, inte tillsammans med MSM.

MSM har sin egen litteratur och sitt eget bevisläge, som vår genomgång av ämnet går igenom, och det är i sig inte ett orimligt tillägg. Problemet är kombinationen som produktform.

Två odeklarerade doser i samma kapsel gör tre saker på en gång. Ingen av substanserna går att ställa mot en studerad mängd. Priset går inte att fördela mellan dem. Och om något upplevs går det inte att avgöra vilken ingrediens som stod för det.

Det finns studier som prövat kombinationen glukosamin och MSM vid knäartros, men de är små och de använder kända doser, vilket den svenska produkten inte redovisar. Att luta sig mot dem för en produkt vars innehåll inte är deklarerat vore att låna ett resultat från en annan kapsel.

Praktiskt är rådet detsamma som för alla kombinationer på sajten: vill du utvärdera ett ämne, köp det ensamt i en känd mängd.

Siffrorna beskriver den största poolade analysen bakom påståendet, inte summan av alla studier. Metaanalyser delar ofta studier med varandra, och att addera dem skulle uppfinna ett underlag som inte finns.

Former och beredning: läkemedel, sulfat eller hydroklorid

Den viktigaste formfrågan för glukosamin är inte kemisk. Den är juridisk, och den avgör vad du får veta om det du köper.

Läkemedlet och kosttillskottet, sida vid sida

Läkemedlet och kosttillskottet, sida vid sida. Tabell med kolumnerna jämfört på, registrerat läkemedel och kosttillskott, vår pool, 6 rader.
Jämfört påRegistrerat läkemedelKosttillskott, vår pool
Godkänd indikationSymtomlindring vid lätt till måttlig artros, för Glukosamin Pharma Nord specificerat till knät hos vuxna.Ingen. Ett kosttillskott får inte påstå att det behandlar, lindrar eller förebygger en sjukdom.
MyndighetsprövningPrövat och godkänt av Läkemedelsverket, med krav på dokumenterad effekt, säkerhet och kvalitet.Anmäls som livsmedel. Ingen förhandsprövning av effekt görs.
Deklarerad styrkaUtskriven på förpackningen, till exempel 400 mg glukosamin per kapsel eller 625 mg.Ingen av de sex produkterna anger hur mycket glukosamin en kapsel eller en dosskopa innehåller.
BeredningGlukosaminsulfat i en definierad form, i praktiken den beredning som forskningen vilar på.Två av sex namnger sulfat i produktnamnet. Ingen går att spåra till den beredning studierna använde.
Var det köpsReceptfritt på apotek, men som läkemedel med bipacksedel och rapporteringssystem för biverkningar.Hälsokostbutiker och nätapotek, som livsmedel.
Plats i vår rankningUtanför poolen. De receptfria läkemedlen är bortfiltrerade.Rankas mot varandra, sex produkter.

Anledningen till att de två inte rankas mot varandra är inte att läkemedlet nödvändigtvis är bättre som vara. Det är att de har olika krav på dokumentation och olika regler för vad som får påstås, och att en rangordning som blandar dem låtsas att de är samma sak. Bevistabellen ovanför gäller ämnet glukosamin och därmed båda.

Glukosamin säljs i Sverige på två sätt samtidigt. Som registrerat läkemedel finns det receptfritt på apotek, med en godkänd indikation för symtomlindring vid lätt till måttlig artros, en deklarerad styrka på förpackningen och en bipacksedel som räknar upp interaktioner och biverkningar. Glukosamin Pharma Nord innehåller 400 milligram glukosamin per hård kapsel, och kapselpreparat på 625 milligram finns också på den svenska marknaden. Som kosttillskott finns det i hälsokostbutiker och nätapoteker, utan indikation, utan förhandsprövning av effekt och, i vårt sortiment, utan en enda deklarerad styrka.

Läkemedlen ligger utanför vår produktpool med avsikt. De receptfria läkemedlen är bortfiltrerade, bland dem Glukosamin ABECE, Artroxan, Artrox och Glukosamin Apofri, eftersom ett läkemedel och ett kosttillskott har olika krav på dokumentation och olika regler för vad som får sägas om dem. Att rangordna dem tillsammans vore att låtsas att de är samma vara. Konsekvensen är obekväm och ska stå kvar: det som blir kvar på hyllan är de produkter som inte har gått igenom prövningen.

Sedan kommer den kemiska frågan, och den är genuint omtvistad.

Glukosaminsulfat är formen i de studier som visat något, och den patenterade kristallina beredning som ligger bakom de positiva fynden ges som 1 500 milligram en gång dagligen. Den sortens preparat säljs i Sverige som läkemedel. Två av våra sex kosttillskott namnger sulfat i produktnamnet, vilket för dem närmare det prövade, men ingen av dem går att spåra till den beredning forskningen faktiskt använde.

Glukosaminhydroklorid är formen i GAIT, den stora amerikanska studien som gav 500 milligram tre gånger dagligen och inte hittade någon säkerställd effekt. Om skillnaden mellan de två utfallen beror på saltet, på doseringsschemat eller på vem som betalade studien är precis vad ingen har kunnat avgöra, eftersom ingen jämfört formerna direkt.

Pulver i lös vikt utgör tre av de sex produkterna, varav två är samma vara i olika förpackningsstorlekar. Pulvret är den enda formen där mängden per krona är entydig, eftersom förpackningsvikten är känd, och de tre raderna ligger på 44,90 till 45,80 kronor per hundra gram.

Kapsel utgör de tre övriga och kostar 2,43, 3,39 och 4,82 kronor styck. Eftersom ingen av dem anger en styrka går kostnaden per studerad dygnsdos inte att räkna fram, och de två prisgrunderna hör inte hemma i samma jämförelse.

Kombination med MSM finns i en produkt. Två odeklarerade mängder i samma kapsel gör den omöjlig att jämföra med något alls. Vår genomgång av MSM tar upp det ämnet för sig.

Hela sortimentet med form, förpackningsstorlek och pris per jämförbar enhet finns i produktöversikten för glukosamin. Någon rankning gör vi inte. Sedan de receptfria läkemedlen och det registrerade djurfodret räknats bort återstår två produkter från ett och samma varumärke, och två burkar från en tillverkare är ingen jämförelse.

Dosering: 1 500 milligram, och varför sortimentet inte går att räkna på

1 500 milligram per dag är dosen i praktiskt taget varje randomiserad studie på glukosamin, och det gäller både de försök som visade något och de som inte gjorde det. Fördelningen över dygnet skiljer sig: sulfatstudierna gav allt på en gång, GAIT delade upp det på tre tillfällen à 500 milligram.

Här tar den vanliga doseringsgenomgången slut, eftersom sortimentet inte tillåter någon.

Ingen av de sex produkterna anger hur mycket glukosamin en kapsel eller en dosskopa innehåller. Ingen av de tre pulverprodukterna redovisar hur många gram en skopa väger. Utan den uppgiften går det inte att ställa någon av dem mot de 1 500 milligram forskningen använt, och vi ersätter inte en saknad siffra med en antagen kapselstyrka. En gissning ser ut som ett faktum, och på den här sidan skulle den dessutom sudda ut sidans mest konkreta fynd.

Pulvret går ändå att prissätta, eftersom vikten är känd. Vid 1 500 milligram om dagen kostar det 67 till 69 öre per dygn, och en halvkilosförpackning räcker drygt 330 dagar. Det är billigt, och det är den enda formen där räkningen alls går att göra.

Tidsperspektivet är värt att sätta innan man börjar. Studierna mätte efter 4 till 24 veckor. Den som prövar i två veckor har inte prövat. Den som kört i ett år utan att märka något har fått sitt svar och kan sluta.

Ingen övre gräns är fastställd av EFSA eller Livsmedelsverket. Frågan om hur mycket som är för mycket har alltså aldrig utretts formellt, vilket i det här fallet spelar mindre roll än vanligt: säkerhetsproblemen med glukosamin handlar om vilka som tar det snarare än om hur mycket.

1 500 mg, och varför sortimentet inte går att räkna på

  • Studiernas dos är 1 500 milligram per dag

    Praktiskt taget varje randomiserad studie på glukosamin har använt den mängden, antingen som en dos eller uppdelad på tre. De svenska läkemedlen doseras för att nå ungefär dit.

  • Ingen av de sex produkterna anger en styrka

    Varken kapselprodukterna eller pulverprodukterna redovisar hur mycket glukosamin en enhet innehåller. Utan den uppgiften går ingenting att ställa mot 1 500 milligram, och den saknade siffran får inte ersättas med en antagen kapselstyrka.

  • Pulvret går ändå att prissätta

    De tre pulverraderna kostar 44,90 till 45,80 kronor per hundra gram, alltså 67 till 69 öre för 1 500 milligram om dagen. En halvkilosförpackning räcker drygt 330 dagar vid den dosen.

  • Kapslarna gör det inte

    De tre kapselprodukterna kostar 2,43, 3,39 och 4,82 kronor per kapsel. Eftersom styrkan inte är deklarerad går kostnaden per studerad dygnsdos inte att räkna fram alls, och de två prisgrunderna får aldrig ställas mot varandra.

  • Tiden är minst ett par månader

    Studierna mätte efter 4 till 24 veckor. Den som prövar och avbryter efter två veckor har inte prövat, och den som fortsätter i ett år utan att märka något har fått sitt svar.

Två av de sex produkterna är samma pulver i två förpackningsstorlekar, och de tre pulverraderna ligger inom två procent från varandra per hekto. Prisjämförelsen inom kategorin skiljer alltså knappt produkterna åt.

Biverkningar

Glukosamin tolereras väl. Cochranes genomgång konstaterade att ämnet var lika säkert som placebo, och de stora studierna har inte visat någon ökning av allvarliga biverkningar.

Magbesvär är det vanligaste och det som oftast får någon att sluta. Illamående, halsbränna, diarré och förstoppning förekommer alla, och besvären minskar för de flesta om dosen tas till en måltid.

Huvudvärk och trötthet finns med i produktinformationen för läkemedlet och rapporteras i studier, i regel som lindriga.

Hudreaktioner som utslag och klåda förekommer. De blir allvarliga i en enda situation, nämligen hos någon med skaldjursallergi, och den situationen hör hemma i nästa avsnitt.

Enstaka rapporter beskriver försämrade astmabesvär vid glukosaminanvändning. Underlaget är tunt och sambandet inte fastställt, men det är en rimlig sak att nämna för sin läkare om man har svårinställd astma.

Det är värt att vara tydlig med vad den här listan innebär, eftersom sidan i övrigt är negativ. Skälet att avstå från glukosamin är inte att det skadar. Skälet är att det sannolikt inte gör det som det säljs för.

Vad som faktiskt rapporteras

  • Magbesvär

    Illamående, halsbränna, diarré och förstoppning är de vanligaste besvären och den vanligaste orsaken till att någon avbryter. Att ta dosen till en måltid minskar dem för de flesta.

  • Huvudvärk och trötthet

    Rapporteras i studier och i produktinformationen för läkemedlet, i regel lindrigt.

  • Hudreaktioner

    Utslag och klåda förekommer, och en allergisk reaktion hos någon med skaldjursallergi är den situation där de ska tas på allvar.

  • Ingen ökning av allvarliga händelser

    Cochranes genomgång fann att glukosamin var lika säkert som placebo, och de stora studierna har inte visat någon ökning av allvarliga biverkningar.

Säkerhetsprofilen är alltså god, och det är värt att säga tydligt även på en sida vars huvudbudskap om effekten är negativt. Skälet att avstå från glukosamin är att det sannolikt inte gör något, inte att det skadar.

Interaktioner och vem som bör avstå

Warfarin och andra blodförtunnande läkemedel. Det här är den punkt som väger tyngst. Fallrapporter beskriver kraftigt höjt INR sedan patienter på warfarin börjat med glukosamin, och den godkända produktinformationen för det svenska läkemedlet anger en ökad effekt av läkemedel som påverkar blödningsbenägenheten, med noggrann kontroll när behandlingen påbörjas eller avslutas. Ett INR som glider iväg märks inte förrän det ger en blödning. Prata med den som sköter din behandling innan du börjar, och innan du slutar.

Skaldjursallergi. Glukosamin framställs vanligen ur skal från räkor, krabbor och andra skaldjur, och läkemedlets bipacksedel varnar uttryckligen för användning vid skaldjursallergi. Vegetabiliskt framställt glukosamin finns, men ingen av de sex produkterna i vårt sortiment anger sin råvarukälla i handlarnas produktinformation. Den som har en känd allergi behöver alltså kontrollera källan direkt med tillverkaren.

Diabetes. Glukosamin är ett aminosocker, och en höjning av blodsockret finns beskriven hos vissa personer. Läkemedlets produktinformation uppmanar den som har diabetes att tala med läkare före användning och anger att blodsockret kan behöva kontrolleras oftare i början. Större studier har inte bekräftat en generell effekt, men försiktighetsuppmaningen står kvar i en godkänd produktresumé och väger därför.

Graviditet och amning. Underlaget saknas, och läkemedlen är inte godkända för de situationerna. Avstå, eller ta upp frågan med barnmorska eller läkare.

Barn och ungdomar. Studierna är gjorda på vuxna med artros, ett tillstånd som i praktiken inte förekommer i de åldrarna. Det finns ingen dokumenterad anledning att ge glukosamin till barn.

Tar du läkemedel regelbundet, ta upp glukosamin med apotekspersonal innan du börjar. Warfarinfrågan i synnerhet hör till vården och inte till en produktsida.

Det som behöver stämmas av innan köpet

  • Warfarin och andra blodförtunnande

    Fallrapporter beskriver kraftigt höjt INR sedan en patient på warfarin börjat med glukosamin, och produktinformationen för det svenska läkemedlet anger en ökad effekt av läkemedel som påverkar blödningsbenägenheten. Prata med den som sköter din behandling innan du börjar eller slutar.

  • Skaldjursallergi

    Glukosamin utvinns vanligen ur skal från skaldjur, vilket produktinformationen för läkemedlet varnar för uttryckligen. Produkter som inte anger sin råvarukälla lämnar frågan obesvarad, och det är i sig ett skäl att välja bort dem vid känd allergi.

  • Diabetes

    Glukosamin är ett aminosocker, och en höjning av blodsockret finns beskriven hos vissa. Stäm av med läkare och mät lite tätare de första veckorna.

  • Graviditet och amning

    Underlaget saknas, och läkemedlen är inte godkända för användning under graviditet eller amning. Avstå, eller fråga barnmorska eller läkare först.

  • Astma

    Enstaka rapporter beskriver försämrade astmabesvär vid glukosaminanvändning. Underlaget är tunt, men den som har svårinställd astma har skäl att nämna tillskottet för sin läkare.

Warfarin är den punkt som väger tyngst och den enda där en enskild användare kan hamna riktigt fel. Ett INR-värde som glider iväg märks inte förrän det ger en blödning, vilket gör det till en fråga för vården och inte för egenvård.

Brist: det finns ingen glukosaminbrist

Glukosaminbrist är inte ett tillstånd, och det finns inget prov som mäter det.

Kroppen tillverkar sitt eget glukosamin ur glukos och aminosyran glutamin, i den vävnad där det behövs, och den tillverkningen fortsätter oberoende av vad man äter. Något kostbehov är inte fastställt, ämnet finns i praktiken inte i vanlig mat i mängder som spelar roll, och det finns inget referensvärde att ligga under.

Det som ändå är sant, och som förväxlas med brist, är att brosket förändras med åldern. Broskets vatteninnehåll och sammansättning skiftar, det blir mindre elastiskt, och vid artros bryts det ned snabbare än det byggs upp. Det är en sjukdomsprocess snarare än en näringsbrist, och den går inte att fylla på med en byggsten utifrån.

EFSA:s expertpanel gjorde den viktiga observationen i sammanhanget: upptaget av glukosamin från kosten in i broskcellerna bedöms vara mycket begränsat hos människa. Även om man skulle acceptera premissen att brosket behöver mer glukosamin, är vägen från kapsel till led alltså inte öppen på det sätt bilden i marknadsföringen antyder.

Ledbesvär som håller i sig, svullnar eller kommer plötsligt hör hemma hos en läkare. Artros utreds kliniskt och ibland med röntgen, och den behandling som har starkast stöd är fysisk aktivitet och anpassad träning, inte en burk.

Vad glukosamin är och vad det gör i kroppen

Glukosamin är ett aminosocker, alltså en glukosmolekyl där en hydroxylgrupp bytts mot en aminogrupp. Kroppen bildar det själv från glukos och glutamin i en enzymatisk process, och behöver därför inte få i sig det via kosten.

Uppgiften är att vara byggsten. Glukosamin omvandlas vidare till andra aminosocker och byggs in i glykosaminoglykaner, långa sockerkedjor som binder stora mängder vatten. De kedjorna sitter i sin tur i proteoglykaner, som tillsammans med kollagenfibrer utgör broskets grundsubstans, och de finns även i ledvätskan och i hyaluronsyra.

Vattenbindningen är hela poängen. Ett brosk som håller vatten är elastiskt och fördelar belastning, och ett som förlorat sin vattenbindande förmåga gör det sämre. Det är den fysiologin som gör glukosamin till en logisk kandidat, och den är korrekt så långt den går.

Två steg i resonemanget saknar däremot stöd, och det är där kedjan brister.

Det första är om glukosaminet ens kommer fram. En kapsel bryts ned i tarmen, tas upp i blodet och passerar levern, där en stor del omsätts. EFSA:s bedömning är att upptaget in i broskcellerna är mycket begränsat hos människa.

Det andra är om tillgången på byggsten över huvud taget begränsar broskets uppbyggnad. Kroppen tillverkar redan sitt eget, och att lägga till mer råvara hjälper bara om råvaran är flaskhalsen. Det finns inget som visar att den är det.

Mellan en riktig mekanism och en verksam produkt ligger alltså två obesvarade frågor, och de förklarar bättre än något annat varför de stora studierna landar så nära noll.

Alternativ och kombinationer

Det alternativ som har bäst dokumentation vid artros är inte ett tillskott. Fysisk aktivitet och anpassad träning är förstahandsåtgärden i samtliga stora behandlingsriktlinjer, tillsammans med viktnedgång vid övervikt, och effekten på både smärta och funktion är större än något kosttillskott kunnat visa. Att säga det på en sida som lever på affiliatelänkar är obekvämt och nödvändigt.

Kondroitin är den vanligaste följeslagaren i forskningen och den enda kombination som prövats i stor skala. Nätverksmetaanalysen fann ingen relevant effekt av kombinationen heller, med undantag för GAIT-studiens undergrupp med måttlig till svår smärta. Kondroitin säljs sällan separat i Sverige och ingår inte i någon av de sex produkterna i vårt sortiment.

MSM finns i en av produkterna och har sitt eget bevisläge, som vår genomgång av ämnet redovisar. Kombinationen som produktform har den grundläggande svagheten att ingen av de två mängderna deklareras.

Kollagen och hyaluronsyra marknadsförs mot samma besvär och är besläktade på det sättet att alla tre är byggstenar i bindväv. De skiljer sig i hur underlaget ser ut, och den som väljer mellan dem gör klokast i att läsa respektive bevistabell innan namnet på hyllan avgör.

Att kombinera flera ledtillskott samtidigt är sällan motiverat. Underlaget bakom vart och ett bygger på att ämnet getts ensamt i en känd mängd, och tre burkar samtidigt gör det omöjligt att avgöra om något av dem gör något.

Så väljer du ett glukosamintillskott

Det första valet är egentligen inte mellan produkter. Det är mellan hyllor.

Vill du ha en deklarerad styrka och den beredning forskningen vilar på finns den som receptfritt läkemedel på apotek, inte bland kosttillskotten. Fråga apotekspersonalen. Räkna samtidigt med att bevisläget för själva ämnet är svagt oavsett vilken hylla du väljer, och att internationella riktlinjer avråder från glukosamin vid knäartros.

Blir det ändå ett kosttillskott: leta efter en deklarerad mängd. Ingen av de sex produkterna anger en i dag, vilket gör kriteriet till ett fynd snarare än ett urval. Skulle någon börja deklarera en styrka blir den omedelbart det mest välgrundade valet i kategorin.

Räkna sedan på ett halvår i stället för på en burk. Pulvret kostar 67 till 69 öre per dygnsdos på 1 500 milligram och en halvkilosförpackning räcker drygt 330 dagar. För kapslarna går den räkningen inte att göra alls.

Och håll i minnet hur litet urvalet är. Sex produkter är ingen kartläggning av en marknad, två av dem är samma pulver i olika förpackningar, och de tre pulverraderna ligger inom två procent från varandra per hekto.

Kriterierna finns kvar, men det finns inget att väga med dem. Hela det svenska sortimentet med form, förpackningsstorlek, handlare och pris per jämförbar enhet finns i produktöversikten för glukosamin, och där syns också hur kort hyllan är.

De tre sakerna som avgör

  • Om ett läkemedel är det du egentligen är ute efter

    Vill du ha den beredning forskningen vilar på och en deklarerad styrka finns den som receptfritt läkemedel på apotek, inte bland kosttillskotten. Fråga apotekspersonalen, och räkna med att bevisläget för ämnet är svagt oavsett vilket du väljer.

  • Om produkten alls anger vad den innehåller

    Ingen av de sex produkterna i sortimentet gör det, vilket är ett fynd snarare än ett urvalskriterium. Skulle en produkt börja deklarera en styrka blir den omedelbart det mest välgrundade valet i kategorin.

  • Vad ett halvår faktiskt kostar

    Pulvret ligger på 67 till 69 öre per dygnsdos på 1 500 milligram och en halvkilosförpackning räcker drygt 330 dagar. För kapslarna går motsvarande räkning inte att göra, eftersom ingen av dem anger vad en kapsel innehåller.

Sex produkter är ingen marknad, och två av dem är samma pulver i olika förpackningar. Läsaren bör veta hur litet urvalet är innan hon läser en rangordning av det.

Bästa Glukosamin-tillskotten

Rankningen av Glukosamin bygger på deklarerad dos, beredningsform, tillsatser och pris per dygnsdos i hela det svenska sortimentet.

Vi rankar inte Glukosamin

Hyllan är för kort för att rangordna. Det som säljs som glukosamin i Sverige är till stor del receptfria läkemedel, som lyder under andra regler än kosttillskott, eller registrerat foder för häst och hund. Kvar blir två produkter från samma varumärke, och att utse en vinnare bland dem vore en rangordning utan innehåll. Produktöversikten visar hela hyllan som den ser ut.

Kohlerlab genomför inga egna kliniska tester. Våra omdömen bygger på produkternas deklarerade innehåll, publicerad forskning och pris per dygnsdos.

Vanliga frågor om Glukosamin

Hjälper glukosamin mot artros?

Effekten av glukosamin vid artros är den mest undersökta frågan i kategorin och svaret är övervägande nej. En nätverksmetaanalys av tio studier med 3 803 patienter fann en smärtminskning på 0,4 centimeter på en tio centimeter lång skala, mot den gräns för klinisk relevans på 0,9 centimeter som författarna satt i förväg. Den största enskilda studien, GAIT med 1 583 deltagare, fann ingen statistiskt säkerställd skillnad mot placebo medan den aktiva jämförelsen celecoxib gav en tydlig effekt. Internationella och brittiska behandlingsriktlinjer avråder därför numera från glukosamin vid knäartros.

Vad är skillnaden mellan glukosamin som läkemedel och som kosttillskott?

Skillnaden ligger i prövningen och i vad som får påstås. Ett registrerat läkemedel som Glukosamin Pharma Nord har prövats av Läkemedelsverket, har en godkänd indikation för symtomlindring vid lätt till måttlig artros i knät och anger en deklarerad styrka på förpackningen. Ett kosttillskott anmäls som livsmedel, har ingen godkänd indikation och får inte påstå att det behandlar något. Vi rankar inte de två mot varandra, eftersom de har olika krav på dokumentation, och läkemedlen ligger därför utanför vår produktpool.

Hur mycket glukosamin ska man ta?

Dosen i praktiskt taget alla studier är 1 500 milligram per dag, antingen som en dos eller uppdelad på tre tillfällen. Problemet i det svenska kosttillskottssortimentet är att ingen av de sex produkterna anger hur mycket glukosamin en kapsel eller en dosskopa innehåller, vilket gör att dosen inte går att ställa mot studiernas. För pulverprodukterna går det att räkna på vikt: 1 500 milligram om dagen kostar 67 till 69 öre.

Är glukosaminsulfat bättre än glukosaminhydroklorid?

Skillnaden mellan sulfat och hydroklorid är det som forskningen bråkar mest om. Cochranes genomgång av 20 studier fann att glukosamin var bättre än placebo i de försök som prövade en enda tillverkares sulfatberedning, medan fördelen uteblev i övriga försök och i dem med tillräcklig kontroll över randomiseringen. Nätverksmetaanalysen förklarar samma skiljelinje med finansiering snarare än med kemi: oberoende studier gav klart mindre effekt än kommersiellt finansierade. Ingen studie har jämfört de två formerna direkt mot varandra.

Bygger glukosamin upp brosk?

Broskuppbyggnad är kategorins mest lockande påstående och det saknar stöd. Nätverksmetaanalysen mätte ledspaltens minsta vidd på röntgen, det mått som används för att följa broskförlust, och samtliga skillnader var minimala med intervall som omslöt noll. EFSA:s expertpanel bedömde dessutom upptaget av glukosamin från kosten in i broskcellerna som mycket begränsat hos människa, vilket gör steget från kapsel till broskvävnad till det svagaste ledet i hela resonemanget.

Kan man ta glukosamin om man äter blodförtunnande?

Kombinationen glukosamin och blodförtunnande läkemedel hör till läkaren och inte till egenvården. Fallrapporter beskriver kraftigt höjt INR sedan en patient på warfarin börjat med glukosamin, och produktinformationen för det svenska läkemedlet anger en ökad effekt av läkemedel som påverkar blödningsbenägenheten. Ett INR-värde som glider iväg märks inte förrän det ger en blödning, vilket gör detta till den enskilt viktigaste säkerhetsfrågan i kategorin.

Kan man ta glukosamin vid skaldjursallergi?

Skaldjursallergi är en verklig invändning mot glukosamin, eftersom råvaran vanligen utvinns ur skal från skaldjur. Produktinformationen för det svenska läkemedlet varnar uttryckligen för användning vid skaldjursallergi. Vegetabiliskt framställt glukosamin, oftast från jäsning av majs, finns på marknaden, men ingen av de sex produkterna i vårt sortiment anger sin råvarukälla i handlarnas produktinformation. Den som har en känd allergi behöver alltså kontrollera källan direkt med tillverkaren innan köp.

Varför anger inga glukosaminprodukter hur mycket de innehåller?

Deklarationsläget i den här kategorin är sajtens sämsta. Ingen av de sex produkterna bär en styrka i produktinformationen, ingen av de tre pulverprodukterna anger hur många gram en dosskopa väger, och antalet kapslar per förpackning finns bara för kapselprodukterna. Utan en styrka går ingenting att ställa mot de 1 500 milligram som studierna använt, och vi ersätter inte en saknad uppgift med en antagen kapselstyrka. Den som vill ha en deklarerad mängd hittar den hos läkemedlen på apotek.

Är glukosamin farligt?

Säkerhetsprofilen för glukosamin är god, och det är värt att säga även på en sida vars slutsats om effekten är negativ. Cochranes genomgång fann att glukosamin var lika säkert som placebo, och de stora studierna har inte visat någon ökning av allvarliga biverkningar. Magbesvär är det vanligaste och den vanligaste orsaken att avbryta. De verkliga invändningarna är avgränsade: warfarinbehandling, skaldjursallergi, diabetes och graviditet. Skälet att avstå för alla andra är att ämnet sannolikt inte gör något, inte att det skadar.