Hoppa till innehållet
Kohlerlab
ÄmnessidaVitaminer & mineraler

Betakaroten: tillskottet som gav rökare fler fall av lungcancer

Två av de största studier som gjorts på ett enskilt näringsämne letade efter skydd mot cancer och hittade motsatsen. ATBC gav 29 133 finländska manliga rökare 20 milligram betakaroten om dagen och fann 18 procent fler fall av lungcancer. CARET gav 18 314 rökare och asbestexponerade arbetare 30 milligram och fann 28 procent fler fall och 17 procent fler dödsfall, och studien avbröts 21 månader i förtid. EFSA:s slutsats 2024 är att rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten helt. Under tiden säljs ämnet i Sverige till stor del som solbrunt ur kapsel, i styrkor som ligger över den dos som användes i studierna.

Betakaroten är en provitamin A, ett orange växtfärgämne som kroppen omvandlar till A-vitamin i takt med behovet.

Vanlig dos

Ingen dos har visad förebyggande nytta hos friska. EFSA:s rekommendation 2024 är att tillskott av betakaroten i den allmänna befolkningen begränsas till att täcka A-vitaminbehovet

Form
Naturligt betakaroten i oljekapsel
Tid till effekt
Hudens färg börjar skifta efter några veckor. De utfall studierna mätte räknades i sjukdomsfall efter 4 till 12 år

Att tänka på: Rökare bör undvika kosttillskott som innehåller betakaroten. Två stora randomiserade studier fann fler fall av lungcancer och fler dödsfall i den gruppen, och EFSA upprepade avrådan 2024.

Vad Betakaroten är

Betakaroten är det orange färgämnet i morötter, sötpotatis, aprikoser och mörkgröna blad. Kemiskt är det en karotenoid uppbyggd av två sammanfogade retinolhalvor, och det är därför kroppen kan klyva molekylen och göra A-vitamin av den. Ämnet kallas provitamin A, alltså ett förstadium.

Omvandlingen är reglerad, och det är den viktigaste egenskapen hos betakaroten som näringsämne. Kroppen tillverkar A-vitamin ur betakaroten i takt med behovet och bromsar när behovet är fyllt, vilket gör att karotenoider från maten inte ger den A-vitaminförgiftning som stora doser färdigt A-vitamin kan ge. Ett överskott lagras i stället i fettvävnaden, bland annat under huden, där det ger en gulorange ton.

Den egenskapen är hela grunden för hur ämnet säljs i Sverige. En stor del av hyllan marknadsförs på hudfärg snarare än på näring, med namn som Sunkissed, Double Sun, Premium Sol och Glow Getter, och med produkttexter som talar om solkysst hud och om att börja i god tid före solsäsongen.

Sedan kommer det som gör den här sidan till sajtens viktigaste säkerhetssida. Under 1990-talet gjordes två stora randomiserade studier på just tillskott av betakaroten till personer med hög risk för lungcancer. ATBC gav 29 133 finländska manliga rökare 20 milligram dagligen i fem till åtta år och fann 18 procent fler fall av lungcancer och 8 procent högre total dödlighet. CARET gav 18 314 rökare, före detta rökare och asbestexponerade arbetare 30 milligram betakaroten plus A-vitamin, fann 28 procent fler fall av lungcancer och 17 procent fler dödsfall, och avbröts 21 månader i förtid. Signalen kvarstod under sex års uppföljning efter att tillskottet slutat ges.

EFSA prövade underlaget på nytt 2024 och valde lungcancerrisk som den kritiska effekten av för mycket betakaroten från tillskott. Myndigheten kunde inte fastställa någon övre gräns, eftersom underlaget inte räckte för att beskriva hur risken förändras med dosen, och landade i två rekommendationer i stället: rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten, och den allmänna befolkningen bör begränsa tillskott av betakaroten till att täcka A-vitaminbehovet.

Det svenska sortimentet gör den avvägningen svår att göra på egen hand. Vi kan spåra 22 produkter från 15 märken i handlarnas flöden, fördelade på 56 rader och 36 olika produktnamn. Sex av produkterna anger sin styrka i produktnamnet: 25, 50 eller 100 milligram. Ytterligare sju anger den bara i butikens egen produkttext, och de talen är 50 eller 100 milligram. Tre anger innehållet i internationella enheter eller mikrogram i stället för i milligram. Sex anger ingenting någonstans. Varenda styrka som går att fastställa ligger alltså på eller över de 20 milligram som ATBC använde, och elva av tretton ligger över CARET:s 30 milligram.

På den här hyllan är en högre siffra på burken därför inte ett bättre köp. Den är mer av det ämne som myndigheten satt lungcancer som kritisk effekt för.

Bevisläget för Betakaroten

Varje påstående nedan har graderats mot publicerad forskning. Graderingen säger hur säkert underlaget är, inte hur bra en enskild produkt är.

9 påståenden graderade3 starka, 3 måttliga, 2 svaga, 1 otillräckligt15 källor angivna

Bevisläget för Betakaroten. 9 påståenden i en tabell med kolumnerna område, utfall, bevisstyrka, effekt, underlag och en utfällbar sammanfattning med källor för varje påstående.
OmrådeUtfallBevisstyrkaEffektUnderlagFördjupning
CancerLungcancerAntal nya fall av lungcancerStark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.Ökning: 18 procent fler fall vid 20 mg, 28 procent fler vid 30 mg tillsammans med A-vitamin2 studier29 133 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Ökar risken för lungcancer hos rökare. 2 källor.

Ökar risken för lungcancer hos rökare

Två stora randomiserade studier ställde frågan och fick samma svar. ATBC gav 29 133 finländska manliga rökare mellan 50 och 69 år 20 milligram betakaroten dagligen i fem till åtta år och fann 18 procent fler fall av lungcancer (95 % konfidensintervall 3 till 36 procent). CARET gav 18 314 storrökare, före detta rökare och asbestexponerade arbetare 30 milligram betakaroten plus 25 000 IE retinylpalmitat och fann 28 procent fler fall, varpå studien avbröts 21 månader i förtid.

Det här är det tydligaste exemplet i näringsforskningen på att en välgrundad hypotes kan visa sig peka åt fel håll, och det förtjänar att berättas i sin helhet.

Utgångspunkten var epidemiologisk och rimlig. Personer med högt intag av frukt och grönt, och personer med höga halter betakaroten i blodet, fick lungcancer mer sällan. Slutsatsen låg nära till hands: ge betakaroten som tillskott till dem som riskerar mest och sjukdomsfallen borde bli färre.

ATBC byggdes för att pröva just det. Upplägget var tvåfaktoriellt med alfa-tokoferol 50 mg, betakaroten 20 mg, båda eller placebo, till män som rökte minst fem cigaretter om dagen. Betakarotengruppen fick 18 procent fler fall av lungcancer, med ett konfidensintervall från 3 till 36 procent, alltså statistiskt säkerställt.

CARET prövade en högre dos i en delvis annan grupp: 30 milligram betakaroten tillsammans med A-vitamin, till storrökare och till arbetare som exponerats för asbest. Resultatet blev 28 procent fler fall av lungcancer och 17 procent fler dödsfall. Studien stoppades i förtid när det stod klart att den inte bara saknade nytta utan visade tecken på skada.

Uppföljningen efteråt är den del som brukar utelämnas. Sex år efter att tillskottet slutat ges låg de relativa riskerna för både lungcancer och total dödlighet fortfarande över 1,0 i CARET. Effekten försvann alltså inte när kapslarna gjorde det.

Varför det blev så är inte avgjort. Förslagen handlar om att betakaroten i höga halter kan bilda nedbrytningsprodukter i en lunga full av tobaksrök, och om att en enda karotenoid i stort överskott kan tränga undan andra. Ingen av förklaringarna är fastställd, och för en enskild läsare spelar det mindre roll än fynden själva.

Praktiskt är slutsatsen enkel och den ska stå tydligt: den som röker ska inte ta ett kosttillskott med betakaroten. EFSA formulerar det så rakt 2024, och de doser som säljs i Sverige ligger genomgående på eller över de doser som studierna använde.

Före detta rökareAntal nya fall av lungcancer under uppföljningenMåttlig bevisstyrka. Det finns stöd, men underlaget är mindre eller mer blandat.Ökning: 23 fall mot 11 i AREDS2, och de flesta hade slutat röka1 studie4 203 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Ökar lungcancerrisken även hos den som har slutat röka. 1 källa.

Ökar lungcancerrisken även hos den som har slutat röka

AREDS2 randomiserade deltagare till en ögonvitaminformula med eller utan 15 milligram betakaroten. Bland dem som inte rökte aktivt, alltså aldrig hade rökt eller slutat mer än ett år tidigare, diagnostiserades 23 fall av lungcancer i betakarotengruppen mot 11 i gruppen utan (2,0 mot 0,9 procent, nominellt p=0,04). Nästan alla som insjuknade var före detta rökare. Fyndet är skälet till att betakaroten ersattes med lutein och zeaxantin i den nya formulan.

Raden finns med för att den utvidgar varningen till en betydligt större grupp än den som röker i dag.

AREDS2 var inte byggd för att undersöka lungcancer. Studien prövade om lutein, zeaxantin och omega-3 kunde förbättra den ögonvitaminformula som den ursprungliga AREDS-studien tagit fram, och betakaroten fanns med i ena armen eftersom den ingick i originalformulan. Aktiva rökare exkluderades just på grund av ATBC och CARET.

Att signalen ändå dök upp bland dem som fick vara med, alltså personer som slutat röka minst ett år tidigare eller aldrig rökt, är fyndets hela poäng. Riskökningen tycks inte försvinna med rökstoppet.

Fyndet ska läsas med sina förbehåll. Det var ett sekundärt säkerhetsutfall, p-värdet var nominellt och antalet fall litet. Ett enskilt sådant fynd skulle normalt landa på svag. Att det ändå graderas måttligt beror på att CARET redan hade före detta rökare bland sina deltagare och pekade åt samma håll, och på att fyndet fick praktiska konsekvenser: den amerikanska formulan gjordes om.

För en svensk läsare är följden konkret. Har du rökt, även om det var länge sedan, hör betakaroten i kapselform till det du bör ta upp med läkare i stället för att köpa på eget bevåg.

DödlighetDödlighetDöd oavsett orsakMåttlig bevisstyrka. Det finns stöd, men underlaget är mindre eller mer blandat.Ökning: 8 procent högre i ATBC, 17 procent fler dödsfall i CARET2 studier29 133 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Ökar den totala dödligheten hos rökare och asbestexponerade. 2 källor.

Ökar den totala dödligheten hos rökare och asbestexponerade

I ATBC var den totala dödligheten 8 procent högre i betakarotengruppen (95 % konfidensintervall 1 till 16 procent), med hjärt-kärlsjukdom och lungcancer som de bidragande orsakerna. I CARET var dödsfallen 17 procent fler i den aktiva gruppen. Signalen i CARET låg kvar över 1,0 under sex års uppföljning efter att behandlingen avslutats.

Dödlighet är det trubbigaste och samtidigt det svåraste utfallet att bortförklara, vilket är skälet till att raden står för sig.

ATBC:s siffra på 8 procent har ett konfidensintervall som nätt och jämnt utesluter noll, alltså 1 till 16 procent. Ett sådant resultat är statistiskt säkerställt och samtidigt instabilt: det tål inte många antaganden innan det försvinner. Det som gör att det ändå väger är att CARET, i en annan population och med en annan dos, pekade åt samma håll med en större skillnad.

Absoluta tal är värda att hålla i huvudet. En riskökning på 8 procent i en grupp medelålders storrökare motsvarar ett tillskott till en risk som redan är hög av andra skäl. För en icke-rökande person säger raden ingenting alls, vilket den stora studien på amerikanska läkare visar längre ned.

Graderingen stannar på måttlig snarare än stark eftersom dödlighet var ett sekundärt utfall i båda studierna, eftersom CARET avbröts i förtid vilket gör dess skattning mindre stabil, och eftersom ingen tredje studie prövat frågan i samma grupp.

Att fynden ändå fick myndigheter att agera är en rimlig avvägning: när två stora studier på hög risk pekar åt samma håll behövs ingen tredje för att motivera en avrådan.

FörebyggandeFriska vuxnaCancerfall, hjärt-kärlsjukdom och död oavsett orsakStark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.Ingen effekt: Varken nytta eller skada över tolv år1 studie22 071 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Förebygger cancer eller hjärt-kärlsjukdom hos den som inte röker. 1 källa.

Förebygger cancer eller hjärt-kärlsjukdom hos den som inte röker

Physicians' Health Study randomiserade 22 071 amerikanska manliga läkare mellan 40 och 84 år till 50 milligram betakaroten varannan dag eller placebo och följde dem i tolv år. Antalet cancerfall var 1 273 mot 1 293 (relativ risk 0,98, 95 % konfidensintervall 0,91 till 1,06), lungcancerfallen 82 mot 88 och dödsfallen 979 mot 968. Slutsatsen var att tolv års tillskott varken gav nytta eller skada i den här gruppen.

Studien är den viktigaste motvikten på sidan och den avgör var gränsen för varningen går.

Deltagarna var läkare, alltså en frisk och välundersökt grupp där de flesta inte rökte. Uppföljningen var tolv år, deltagarantalet stort och utfallen många. Ingen av dem rörde sig.

Två slutsatser följer. Den ena är att betakaroten som tillskott inte gör det goda som epidemiologin antydde: den som äter morötter och lever längre gör det inte tack vare betakarotenet ensamt. Den andra är att den skada som ATBC och CARET fann inte är en allmän egenskap hos ämnet utan hänger ihop med rökning och asbest.

Dosen är värd att lägga märke till. 50 milligram varannan dag, alltså ungefär 25 milligram om dagen i genomsnitt, ligger mitt i det spann som säljs i Sverige. Att ingen skada syntes vid den dosen hos icke-rökare är betryggande, och det är samtidigt inte ett argument för att ta den: ingen nytta syntes heller.

Att raden graderas stark gäller alltså frånvaron av effekt. Det här är inte ett underlag som är för litet för att hitta något, det är ett underlag som letade i tolv år och inte hittade någonting.

ÖgonGula fläckenAndel som utvecklade avancerad makuladegeneration under drygt sex årMåttlig bevisstyrka. Det finns stöd, men underlaget är mindre eller mer blandat.Minskning: Ungefär 25 procents minskad risk, av en kombination där betakaroten var en av fem delar1 studie3 640 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Bromsar utvecklingen av åldersförändringar i gula fläcken. 2 källor.

Bromsar utvecklingen av åldersförändringar i gula fläcken

AREDS randomiserade 3 640 personer till antioxidanter (500 mg C-vitamin, 400 IE E-vitamin och 15 mg betakaroten), zink, båda eller placebo. Hos dem med måttliga till uttalade förändringar minskade risken att utveckla avancerad makuladegeneration med ungefär 25 procent under i genomsnitt 6,3 år (oddskvot 0,72, 95 % konfidensintervall 0,52 till 0,98). Betakaroten prövades aldrig ensamt, och i uppföljaren AREDS2 ersattes det med lutein och zeaxantin utan att effekten försämrades.

Det här är den enda raden på sidan där betakaroten ingick i något som faktiskt fungerade, och den behöver tre förbehåll för att inte missförstås.

Det första är att effekten gäller en kombination. Formulan innehöll C-vitamin, E-vitamin, betakaroten, zink och koppar, och studien var inte byggd för att avgöra vilken beståndsdel som gjorde jobbet. Att köpa en ren betakarotenkapsel är inte att köpa AREDS-formulan.

Det andra är vem den gäller. Nyttan sågs hos personer som redan hade måttliga eller uttalade förändringar i gula fläcken, alltså en patientgrupp under ögonläkarkontroll. För någon utan diagnos säger studien ingenting.

Det tredje är vad som hände sedan. AREDS2 prövade att byta ut betakarotenet mot lutein och zeaxantin och fann att formulan fungerade minst lika bra utan det, samtidigt som lungcancerfallen var fler i betakarotenarmen. Den moderna formulan innehåller därför inte betakaroten alls.

Praktiskt: den som har en ögondiagnos och överväger tillskott ska ta upp det med sin ögonläkare, som också kan väga in rökhistoriken.

HudSolskyddHudrodnad efter UV-exponering, mätt som minsta dos som ger rodnadSvag bevisstyrka. Enstaka eller små studier, slutsatserna är osäkra.Minskning: Ett litet skydd som kräver minst tio veckors intag och växer med tiden7 studier0 deltagare
Visa underlaget för påståendet: Skyddar mot solbränna. 2 källor.

Skyddar mot solbränna

En metaanalys av sju studier fann att betakaroten gav ett visst skydd mot UV-utlöst hudrodnad, men bara efter minst tio veckors intag, och effekten växte med ungefär en halv standardavvikelse för varje ytterligare månad. EFSA prövade 2011 påståendet att betakaroten skyddar huden mot UV-utlöst skada och godkände det inte, vilket betyder att ingen produkt i EU får bära det. Ett litet fördröjt skydd är inte solskyddsfaktor, och inget av underlaget handlar om hudcancer.

Raden är den som ligger närmast att motivera ett köp, och den behöver läsas noga just därför.

Metaanalysen bygger på studier där deltagare fått betakaroten under olika lång tid och sedan utsatts för UV-ljus, varefter man mätt hur mycket ljus som krävdes för att huden skulle rodna. Skyddet uppträdde först efter tio veckor och blev tydligare ju längre intaget pågått. Doserna i studierna var höga, ofta 30 milligram om dagen eller mer.

Storleken på skyddet är det avgörande. Det handlar om att huden tål något mer UV innan den rodnar, inte om ett skydd som går att jämföra med solkräm. Ingen studie visar minskad risk för hudcancer, ingen visar minskad fotoåldring, och ingen myndighet rekommenderar betakaroten som solskydd.

Regelverket har följt underlaget. EFSA:s expertpanel bedömde 2011 påståendena om att betakaroten skyddar huden mot UV-utlöst skada, skyddar DNA, proteiner och fetter mot oxidativ skada och stöder immunförsvaret, och inget av dem godkändes. Ett svenskt paket får därför inte påstå något av detta.

Att flera produkter i sortimentet uppmanar till att börja tio veckor före solsäsongen är alltså inte gripet ur luften. Tidsangivelsen kommer från den här forskningen. Vad förpackningen inte säger är hur litet skyddet är, och att samma dos hos en rökare hör hemma i sidans första rad i stället.

HudfärgHudens färg mätt med färgmätareSvag bevisstyrka. Enstaka eller små studier, slutsatserna är osäkra.Ökning: Huden blir gulare, inte brunare, och effekten sitter i karotenoider och inte i pigmentEj angivet
Visa underlaget för påståendet: Ger huden en gyllene eller solbrun ton. 2 källor.

Ger huden en gyllene eller solbrun ton

Karotenoider lagras i underhudsfettet och ger huden en gulorange ton, och det är väl belagt att intaget påverkar hudens färg. En randomiserad överkorsningsstudie visade att fyra veckor med karotenoidrik frukt och grönt gjorde huden mätbart gulare, och en annan studie fann samma sak av en daglig smoothie. Det är inte samma sak som en solbränna: färgen kommer från karotenoider i huden och inte från melanin, den ger inget skydd i sig och vid höga doser blir den orange snarare än gyllene.

Det här är påståendet som säljer den svenska hyllan, och det är delvis sant på ett sätt som är värt att beskriva exakt.

Att karotenoider färgar huden är inte omtvistat. Ämnet är fettlösligt, lagras i underhudsfettet och syns tydligast i handflator, fotsulor och ansikte. Vid höga doser under lång tid uppstår karotenodermi, en gulorange missfärgning som är ofarlig och försvinner när intaget upphör. Amerikanska ODS beskriver den som den vanligaste följden av långvarigt överintag.

Vad som är mindre klart är hur mycket färg ett tillskott ger jämfört med mat, och hur en vanlig betraktare uppfattar den. De studier som mätt saken har oftast gett frukt och grönt snarare än kapslar, och de har mätt färgen med instrument snarare än frågat någon om personen ser solbränd ut. En studie på mörkare hud fann färgförändring i solskyddade hudpartier men inte i ansiktet eller på utsidan av armen.

Skillnaden mot en solbränna är fysiologisk och inte kosmetisk hårklyveri. En solbränna är melanin, kroppens egna pigment, bildat som svar på UV-ljus, och det ger ett visst eget skydd. Karotenoidfärg är ett upplagrat färgämne utan den funktionen.

Regelverket är entydigt: inget hälsopåstående om betakaroten och hud är godkänt inom EU. Att flera svenska produkter ändå bär ord om hudfärg på förpackningen hänger ihop med att de har tillsatt koppar, som har ett eget godkänt påstående om att bidra till normal hudpigmentering. Påståendet på burken handlar då om kopparn.

NäringsfunktionAntioxidantSkydd av DNA, proteiner och fetter samt immunförsvarets funktionOtillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.Ingen effekt: Samtliga påståenden prövades av EFSA och godkändes inteEj angivet
Visa underlaget för påståendet: Skyddar celler mot oxidativ skada och stärker immunförsvaret. 1 källa.

Skyddar celler mot oxidativ skada och stärker immunförsvaret

Betakaroten säljs ofta som antioxidant. EFSA:s expertpanel prövade 2011 påståendena om skydd av DNA, proteiner och fetter mot oxidativ skada, om skydd av huden mot UV-utlöst skada och om upprätthållande av immunförsvarets normala funktion, och godkände inget av dem. Betakaroten saknas därför i EU:s förteckning över godkända hälsopåståenden, och ingen produkt får bära ett antioxidantpåstående om ämnet.

Skillnaden mellan att ett ämne beter sig som en antioxidant i provrör och att ett tillskott av det skyddar en människa är hela ärendet här.

Betakaroten är en effektiv släckare av singlettsyre i laboratoriemiljö, och den kemin är inte ifrågasatt. Steget därifrån till ett mätbart hälsoutfall hos människa är det som ansökningarna inte kunde ta.

Panelen bedömde att ett orsakssamband inte kunde fastställas mellan intag av betakaroten och något av de påstådda utfallen. Ett avslag är inte detsamma som ett bevis för att effekten saknas, men det är en oberoende granskning av precis det underlag som tillverkarna själva valde att lämna in.

Ironin i sammanhanget är värd att notera. Under samma årtionden som antioxidantargumentet byggdes upp visade de två stora studierna på rökare att ett antioxidanttillskott kunde öka risken för just den sjukdom det skulle förebygga. Oxidation är inte enbart skadlig, utan också en del av kroppens normala signalering, vilket är en av de förklaringar som brukar föras fram.

Den som vill ha karotenoider får dem i sällskap med allt annat i grönsaker och frukt, i mängder där ingen studie funnit skada hos någon.

A-vitaminKroppens tillgång på A-vitaminStark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.Ökning: Omvandlas till A-vitamin i takt med behovet, till skillnad från färdigt A-vitaminEj angivet
Visa underlaget för påståendet: Täcker behovet av A-vitamin. 2 källor.

Täcker behovet av A-vitamin

Det oomstridda med betakaroten är att kroppen tillverkar A-vitamin av det. EFSA räknar 6 mikrogram betakaroten som 1 mikrogram retinolekvivalent, och omvandlingen dämpas när behovet är fyllt, vilket är skälet till att karotenoider inte ger den A-vitaminförgiftning som stora doser färdigt A-vitamin kan ge. En produkt som räknas som källa till A-vitamin får använda EU:s godkända A-vitaminpåståenden om hud, slemhinnor, syn, immunförsvar, järnomsättning och cellspecialisering. EFSA:s rekommendation 2024 är att tillskott av betakaroten begränsas till just det ändamålet.

Raden beskriver den enda användning EFSA fortfarande anser motiverad, och den kommer med en storleksordning som förändrar hur hyllan ser ut.

Näringsreferensvärdet för A-vitamin är 800 mikrogram retinolekvivalenter per dag. Med EFSA:s omräkningstal krävs 4,8 milligram betakaroten för att nå dit, och tröskeln för att en produkt ska räknas som källa till A-vitamin, alltså 15 procent av referensvärdet, nås redan vid 0,72 milligram.

Ställ det mot hyllan. De styrkor som går att fastställa i det svenska sortimentet är 25, 50 och 100 milligram per kapsel. Den svagaste av dem innehåller alltså drygt fem gånger så mycket som ett fullt dagsbehov av A-vitamin kräver, och den starkaste tjugo gånger.

A-vitaminbrist är dessutom sällsynt i Sverige. Ämnet finns som färdigt A-vitamin i lever, ägg och mejeriprodukter och som karotenoider i morötter, sötpotatis, spenat och grönkål, och en normal kost täcker behovet.

Slutsatsen blir obekväm för kategorin. Om betakaroten som tillskott ska begränsas till att täcka A-vitaminbehovet, och om behovet redan är täckt, återstår inget dokumenterat skäl att köpa en kapsel på 50 eller 100 milligram.

Siffrorna beskriver den största poolade analysen bakom påståendet, inte summan av alla studier. Metaanalyser delar ofta studier med varandra, och att addera dem skulle uppfinna ett underlag som inte finns.

Former och styrkor: var siffran står, och vad den betyder

Betakaroten har inget upptagsproblem värt namnet. Det har ett läsbarhetsproblem, och på det här ämnet är läsbarheten en säkerhetsfråga.

Var styrkan står, och vad talen betyder

Var styrkan står, och vad talen betyder. Tabell med kolumnerna så anges innehållet, antal produkter, vad som står och vad det innebär för en köpare, 4 rader.
Så anges innehålletAntal produkterVad som stårVad det innebär för en köpare
Milligram i produktnamnet6 av 2225, 50 eller 100 mg per kapsel.Den enda gruppen där styrkan går att läsa direkt i butikens produktlista.
Milligram bara i butikens produkttext7 av 2250 eller 100 mg per kapsel, uppgiften finns i beskrivningen men inte i namnet.Siffran finns, men först om man öppnar produktsidan och läser texten.
Internationella enheter eller mikrogram3 av 2210 000 IE (3 000 µg RAE), 25 000 IE (7 500 µg RAE) och 7 500 µg.Enheter som inte går att lägga bredvid 25, 50 och 100 mg utan en omräkning ingen förpackning gör.
Ingen styrka någonstans6 av 22Ingenting i namn eller produkttext. En bär talet 50 i namnet utan enhet.Ingen möjlighet alls att veta vad en kapsel innehåller före köp.

Två svenska produkter anger dessutom både milligram och internationella enheter, och de två talen går inte ihop med något standardiserat omräkningstal: butikens text säger att 50 milligram motsvarar 76 000 IE och att 100 milligram motsvarar 152 000 IE. Vi återger talen som de står på förpackningen utan att utse något av dem till det rätta. Poängen med tabellen är riktningen: på det här ämnet är en högre siffra inte ett bättre köp, eftersom lungcancer är den effekt EFSA valt som kritisk för överskott av betakaroten från tillskott.

Sex av 22 produkter anger sin styrka i produktnamnet, alltså där en köpare ser den direkt i butikens lista: 25, 50 eller 100 milligram per kapsel.

Sju till anger den bara i butikens egen produkttext. Great Earth skriver 100 milligram per kapsel i beskrivningen, Vitaprana Sunkissed likaså, Pureness Glow Getter 50 milligram, och Healthwell och Core anger 50 respektive 100 milligram för sina produkter som bär samma tal i namnet utan enhet. Siffran finns alltså, men först om man öppnar produktsidan och läser.

Tre anger innehållet i internationella enheter eller mikrogram: 10 000 IE med 3 000 mikrogram retinolekvivalenter inom parentes, 25 000 IE med 7 500 mikrogram, och en produkt som anger 7 500 mikrogram rakt av. De talen går inte att lägga bredvid 25, 50 och 100 milligram utan en omräkning som ingen förpackning gör åt köparen.

Sex anger ingenting någonstans. En av dem bär talet 50 i namnet utan enhet, vilket är sämre än att inte skriva något alls.

Två svenska produkttexter anger båda enheterna samtidigt och säger att 50 milligram motsvarar 76 000 IE och att 100 milligram motsvarar 152 000 IE. De talen går inte ihop med något standardiserat omräkningstal. Vi återger dem som de står på förpackningen och utser inte något av dem till det korrekta, eftersom vi inte kan kontrollera vilket som är rätt.

Råvarukällan anges av flera. Blakeslea trispora, en svamp som odlas industriellt för ändamålet, är det vanligaste och beskrivs i produkttexterna som naturligt betakaroten. Ingen produkt anger att den innehåller syntetiskt betakaroten. Vad skillnaden betyder för hälsan är inte prövat i kliniska studier av den storlek som finns för själva ämnet.

Tillsatserna är värda ett öga. MCT-olja och svartpepparextrakt förekommer i flera produkter för att förbättra upptaget. Koppar, zink, lykopen, granatäppleextrakt, morotspulver, C-vitamin och E-vitamin förekommer också, och de gör produkten till en kombination även när namnet inte säger det. Bara en produkt bär ett andra ämne i sitt namn, en kombination med E-vitamin, medan minst fem till innehåller något utöver betakaroten enligt butikernas egna texter.

Kopparn förtjänar en egen mening. Betakaroten har inget godkänt hälsopåstående om hud inom EU, medan koppar har ett: koppar bidrar till normal hudpigmentering. En solbrunsprodukt med koppar i kan alltså bära ett lagligt påstående om hudpigmentering, och påståendet handlar då om kopparn.

Hela sortimentet med form, styrka där den anges, förpackningsstorlek och pris per kapsel finns i produktöversikten för betakaroten.

Dosering: 4,8 milligram, 15, 20 och 30, mot hyllans 25 till 100

Den vanliga ordningen i det här avsnittet är att gå från behovet upp mot taket. Här finns inget tak, och det är i sig det viktigaste beskedet.

Behovet först. Näringsreferensvärdet för A-vitamin är 800 mikrogram retinolekvivalenter per dag, och EFSA räknar 6 mikrogram betakaroten som 1 mikrogram retinolekvivalent. Ett fullt dagsbehov motsvarar alltså 4,8 milligram betakaroten, och tröskeln för att en produkt över huvud taget ska räknas som källa till A-vitamin nås redan vid 0,72 milligram.

Sedan de tal som kommer från säkerhetslitteraturen. EFSA bedömde 2012 att intag under 15 milligram per dygn från tillsatser och tillskott inte ger anledning till oro i den allmänna befolkningen, inklusive storrökare. ATBC använde 20 milligram och fann 18 procent fler fall av lungcancer. CARET använde 30 milligram tillsammans med A-vitamin och fann 28 procent fler fall, varpå studien avbröts.

När EFSA prövade underlaget på nytt 2024 valdes lungcancerrisk som den kritiska effekten av för mycket betakaroten från tillskott. Någon övre gräns kunde inte fastställas, eftersom materialet inte räckte för att beskriva hur risken förändras med dosen. Myndigheten gav i stället två råd: rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten, och den allmänna befolkningen bör begränsa tillskott av betakaroten till att täcka A-vitaminbehovet.

Ställ nu talen mot hyllan. Av de 22 svenska produkterna går styrkan att fastställa för tretton, och den är 25, 50 eller 100 milligram per kapsel. Samtliga tretton ligger på eller över de 20 milligram ATBC använde. Elva av dem ligger över CARET:s 30 milligram. Den starkaste kapseln innehåller mer än tre gånger CARET:s dos och tjugo gånger ett fullt dagsbehov av A-vitamin.

Det får en konsekvens som går på tvärs mot hur den här sajten annars läser en hylla. På de flesta ämnen är en högre styrka till samma pris ett bättre köp. Här är den mer av det ämne som en myndighet valt lungcancer som kritisk effekt för, och den billigaste milligrammen är därför inte den bästa affären.

Vi rekommenderar inte att du överskrider någon av de nivåer som nämns här, och vi ser ingen dokumenterad anledning att lägga sig i närheten av studiernas doser. Följ förpackningens dosanvisning, räkna in betakaroten som redan finns i din multivitamin, och ta upp frågan med läkare om du röker eller har rökt.

Praktiskt om tidpunkten: betakaroten är fettlösligt och tas upp betydligt bättre tillsammans med en måltid som innehåller fett.

Talen som avgör hur hyllan ska läsas

  • 4,8 milligram, ett fullt dagsbehov av A-vitamin

    Näringsreferensvärdet för A-vitamin är 800 mikrogram retinolekvivalenter, och EFSA räknar 6 mikrogram betakaroten som 1 mikrogram retinolekvivalent. Tröskeln för att en produkt ska räknas som källa till A-vitamin nås redan vid 0,72 milligram.

  • 15 milligram, EFSA:s bedömning från 2012

    Under den nivån ansåg myndigheten att betakaroten från tillsats och tillskott inte ger anledning till oro i den allmänna befolkningen, inklusive storrökare. Ingen produkt i det svenska sortimentet med känd styrka ligger under den.

  • 20 milligram, dosen i ATBC

    Den dos som gav 18 procent fler fall av lungcancer hos finländska manliga rökare. EFSA hänvisar 2024 till samma tal som lägsta nivå med observerad skadlig effekt.

  • 30 milligram, dosen i CARET

    Den dos som tillsammans med A-vitamin gav 28 procent fler fall av lungcancer och 17 procent fler dödsfall, och som fick studien att avbrytas 21 månader i förtid.

  • 25, 50 och 100 milligram, det som säljs i Sverige

    Samtliga tretton produkter där styrkan går att fastställa ligger på eller över ATBC:s dos, och elva av dem över CARET:s. Den starkaste kapseln innehåller fem gånger ATBC:s dos.

Ingen övre gräns kunde fastställas av EFSA 2024, eftersom underlaget inte räckte för att beskriva hur risken förändras med dosen. Frånvaron av en gräns ska inte läsas som ett fritt utrymme. Den betyder att myndigheten valde lungcancer som kritisk effekt och sedan gav två råd i stället för en siffra: rökare bör avstå helt, och alla andra bör begränsa tillskott till att täcka A-vitaminbehovet.

Biverkningar

Betakaroten i kostmängder ger inga biverkningar, och det är värt att säga först. Morötter är inte ett problem.

Vid höga doser från tillskott är den vanligaste följden karotenodermi: huden får en gulorange ton, tydligast i handflator och fotsulor. Tillståndet är ofarligt och försvinner när intaget upphör. Det ovanliga med den här hyllan är att missfärgningen ofta säljs som själva poängen.

Magbesvär och lösare avföring förekommer vid höga doser och hänger ofta ihop med oljan i kapseln snarare än med betakarotenet.

A-vitaminförgiftning är inte en risk med betakaroten. Omvandlingen till A-vitamin dämpas när behovet är fyllt, och det är den avgörande skillnaden mot färdigt A-vitamin i tablettform.

Det verkligt viktiga står inte på biverkningslistan. Den allvarligaste kända effekten av betakaroten i tillskottsdos är fler fall av lungcancer hos rökare, och den är inte en biverkan som känns utan ett utfall som räknas i statistik efter många år. Ingen märker 18 procent fler fall på sig själv, vilket är precis varför siffran behöver stå på en sida som den här.

Vad som faktiskt rapporteras

  • Karotenodermi, alltså gulorange hud

    Den vanligaste följden av långvarigt högt intag. Färgen syns tydligast i handflator och fotsulor, är ofarlig och försvinner när intaget upphör. På den här hyllan säljs den ofta som själva poängen.

  • Fler fall av lungcancer hos rökare

    Inte en biverkan i vanlig mening, utan ett utfall som räknas i statistik efter många år. Det är den allvarligaste kända risken med ämnet och den syns inte på den enskilde.

  • Magbesvär

    Lösare avföring förekommer vid höga doser, ofta kopplat till oljan i kapseln snarare än till betakarotenet.

  • Ingen A-vitaminförgiftning

    Omvandlingen till A-vitamin dämpas när behovet är fyllt, vilket gör att karotenoider inte ger den leverpåverkan och fosterskaderisk som stora doser färdigt A-vitamin kan ge.

Det som gör betakaroten svårt är att den enda synliga effekten är den ofarliga och den allvarliga effekten är osynlig. En gulare hud märks i spegeln efter några veckor. 18 procent fler fall av lungcancer märks inte alls på en enskild person.

Interaktioner och vem som bör avstå

Det här avsnittet är sidans viktigaste och det handlar inte om läkemedel.

När betakaroten inte hör hemma i kundvagnen

När betakaroten inte hör hemma i kundvagnen. Tabell med kolumnerna situation, vad som är känt och vad det innebär praktiskt, 6 rader.
SituationVad som är käntVad det innebär praktiskt
Du rökerATBC och CARET fann fler fall av lungcancer och fler dödsfall vid 20 respektive 30 milligram om dagen. EFSA:s råd 2024 är formulerat utan förbehåll.Avstå från kosttillskott med betakaroten helt, oavsett styrka och oavsett vad produkten marknadsförs för.
Du har rökt tidigareI AREDS2 var lungcancerfallen fler i betakarotengruppen bland deltagare som inte rökte aktivt, och nästan alla som insjuknade var före detta rökare.Ta upp frågan med läkare i stället för att köpa på eget bevåg. Riskökningen tycks inte försvinna med rökstoppet.
Du har exponerats för asbest i arbetetCARET rekryterade asbestexponerade arbetare just för deras höga risk, och fann samma riskökning där.Samma sak här. Det här är en fråga för företagshälsovård eller läkare.
Du tar redan en multivitaminBetakaroten ingår i många multivitaminer och i ögonvitaminformulor utan att synas i produktnamnet.Räkna ihop allt innan du lägger till en ren betakarotenkapsel. Det är staplingen som får någon att passera 15 milligram utan att veta om det.
Du är gravidKarotenoider ger inte den fosterskaderisk som färdigt A-vitamin i höga doser kan göra, men högdosade tillskott är inte studerade under graviditet.Stäm av med barnmorska eller läkare, och håll isär betakaroten från A-vitamin i tablettform, där försiktigheten är en helt annan.
Du behandlas för cancerHöga doser antioxidanter under strålning eller cytostatika har diskuterats som en möjlig störning av behandlingen utan att frågan är avgjord, och fynden om lungcancer gör den extra känslig.Använd inte betakarotentillskott under pågående onkologisk behandling utan att ta upp det med behandlande läkare.

Uppgifterna kommer ur EFSA:s yttrande om övre intagsnivåer från 2024 och ur de enskilda studier som anges under respektive påstående. Apotekspersonal kan väga din faktiska produkt mot din faktiska situation på ett sätt en allmän sida inte kan.

Du röker. Avstå från kosttillskott med betakaroten. ATBC fann 18 procent fler fall av lungcancer vid 20 milligram om dagen och CARET 28 procent fler vid 30 milligram, och EFSA:s råd från 2024 är formulerat utan förbehåll. Rådet gäller oavsett vad produkten marknadsförs för, alltså även en kapsel som säljs för hudens skull.

Du har rökt tidigare. I AREDS2 var lungcancerfallen fler i betakarotengruppen bland deltagare som inte rökte aktivt, 23 mot 11, och nästan alla som insjuknade var före detta rökare. Riskökningen tycks alltså inte försvinna med rökstoppet. Ta upp frågan med läkare.

Du har exponerats för asbest. CARET rekryterade asbestexponerade arbetare just för deras höga risk och fann samma riskökning där.

Du tar redan en multivitamin. Betakaroten ingår i många multivitaminer och i ögonvitaminformulor utan att synas i produktnamnet. Räkna ihop allt innan du lägger till en ren kapsel, eftersom det är staplingen som får någon att passera 15 milligram utan att veta om det.

Du är gravid. Karotenoider ger inte den fosterskaderisk som färdigt A-vitamin i höga doser kan ge, vilket är en viktig skillnad. Högdosade betakarotentillskott är ändå inte studerade under graviditet. Stäm av med barnmorska eller läkare.

Du behandlas för cancer. Höga doser antioxidanter under strålning eller cytostatikabehandling har diskuterats som en möjlig störning av behandlingen utan att frågan är avgjord, och fynden om lungcancer gör den extra känslig. Ta upp det med behandlande läkare.

Tar du läkemedel regelbundet: ta med din faktiska burk till apoteket. Betakaroten har få kända läkemedelsinteraktioner, och det är inte där risken sitter.

Brist: A-vitaminbrist förekommer i praktiken inte i Sverige

Betakarotenbrist är inte ett tillstånd. Det finns inget referensvärde för betakaroten i sig, och ingen bristsjukdom kopplad till att man inte äter morötter.

A-vitaminbrist är ett tillstånd, och det är ett av världens allvarligaste näringsproblem i låginkomstländer, där det orsakar nattblindhet och blindhet hos barn. I Sverige förekommer det i praktiken inte hos någon med normal kost.

Skälet är att båda källorna finns rikligt. Färdigt A-vitamin kommer från lever, ägg, smör och mejeriprodukter. Karotenoider kommer från morötter, sötpotatis, spenat, grönkål, paprika och aprikoser. En vanlig kost täcker behovet på 800 mikrogram retinolekvivalenter utan ansträngning.

De som ändå kan få brist har ett upptagsproblem snarare än ett intagsproblem: kronisk pankreatit, gallstas, cystisk fibros, celiaki i svårare form eller kort tarm efter kirurgi. Fettlösliga vitaminer tas upp dåligt när fettupptaget inte fungerar, och det är en fråga för vården.

Symtomen på verklig A-vitaminbrist är nattblindhet, torra ögon och nedsatt infektionsförsvar. De utreds med blodprov i vården, inte med en burk från hyllan.

Att köpa betakaroten mot en brist man inte har är alltså en av två anledningar som inte håller. Den andra, hudfärgen, håller på ett annat sätt: den fungerar, den är inte en solbränna, och den kostar mer än den ser ut att göra på ett ämne där myndigheten valt lungcancer som kritisk effekt.

Vad betakaroten är och vad det gör i kroppen

Karotenoider är en familj på flera hundra färgämnen som växter tillverkar, och betakaroten är den vanligaste. Molekylen består av en lång kedja med omväxlande enkel- och dubbelbindningar, vilket är det som gör den orange, och den har en jonon-ring i varje ände.

De två ringarna är nyckeln till provitaminfunktionen. Ett enzym i tarmslemhinnan klyver molekylen på mitten och gör två retinalmolekyler av den, som i sin tur blir retinol, alltså A-vitamin. Alfa-karoten och beta-kryptoxantin har bara en användbar ring och ger därför hälften så mycket. Lykopen och lutein har ingen och ger inget A-vitamin alls.

Regleringen är det mest eleganta i sammanhanget. Aktiviteten hos klyvningsenzymet dämpas när kroppens A-vitaminstatus är god, vilket gör att ett stort intag av karotenoider inte översätts till ett stort intag av A-vitamin. Överskottet lagras i stället oförändrat i fettvävnad och i huden, vilket är varför färgen uppstår.

Att karotenoider är antioxidanter i kemisk mening är inte omtvistat. Betakaroten är en effektiv släckare av singlettsyre i laboratoriemiljö. Det är steget därifrån till ett hälsoutfall hos människa som inte har kunnat tas, och EFSA avslog samtliga antioxidantpåståenden 2011.

En förklaring som brukar föras fram till varför tillskotten gick illa hos rökare är att betakaroten i höga halter, i en vävnad med mycket syre och mycket tobaksrök, kan brytas ned till produkter som beter sig annorlunda än ursprungsmolekylen. En annan är att en enda karotenoid i stort överskott tränger undan de övriga hundratals som finns i maten. Ingen av förklaringarna är avgjord.

Det som ändå är säkert är att morot och betakarotenkapsel inte är samma sak. Skillnaden mellan de två är hela lärdomen av 1990-talets studier, och den återkommer på flera ämnessidor här.

Alternativ och kombinationer

E-vitamin är den närmaste släktingen i mer än en mening. De två prövades mot varandra i samma studie: ATBC var byggd som ett tvåfaktoriellt försök med alfa-tokoferol, betakaroten, båda eller placebo, och det var betakarotenarmen som gick illa. E-vitaminhubben bär samma form av fynd, alltså en stor och välgjord studie som letade efter nytta och hittade skada, och de två sidorna är värda att läsa tillsammans.

Selen hör hemma i samma resonemang. SELECT-studien prövade selen och E-vitamin mot prostatacancer och fann ingen nytta, och mönstret att ett enskilt antioxidanttillskott inte gör det maten gör är detsamma.

Multivitaminer innehåller ofta betakaroten, i regel i storleksordningen några milligram snarare än tiotals. Det är den vanligaste vägen till ett intag man inte känner till, och den viktigaste anledningen att läsa innehållsförteckningen innan en ren kapsel läggs till.

Lutein och zeaxantin är de karotenoider som ersatte betakaroten i den amerikanska ögonvitaminformulan, och bytet gjordes just för att undvika lungcancerrisken. Den som är ute efter ögonhälsa har alltså ett alternativ som en stor studie faktiskt bytt till.

Och så det som fungerar bäst och kostar minst: morötter, sötpotatis, spenat, grönkål och paprika. Karotenoider från mat har aldrig kopplats till ökad cancerrisk i någon studie, och de kommer i sällskap med allt annat grönsaken innehåller.

Så väljer du ett betakarotentillskott

Det första valet är inte mellan produkter utan om du hör till dem som ska avstå.

Röker du, avstå. Har du rökt, ta upp frågan med läkare innan du köper. Har du exponerats för asbest i arbetet, samma sak. Det är inte ett urvalskriterium bland andra utan ett stopp, och det gäller lika mycket en kapsel som säljs för hudens skull som en som säljs som näring.

För alla andra är nästa fråga om produkten alls säger vad den innehåller. Sex av 22 anger styrkan i namnet, sju bara i butikens produkttext, tre i internationella enheter eller mikrogram och sex ingenstans. Utan en styrka går det inte att veta var man hamnar i förhållande till EFSA:s 15 milligram, ATBC:s 20 och CARET:s 30.

Sedan kommer det som gör den här sidan ovanlig: leta efter den låga änden, inte den höga. 4,8 milligram täcker ett fullt dagsbehov av A-vitamin, hyllans styrkor börjar på 25 milligram, och EFSA:s råd är att tillskott av betakaroten i den allmänna befolkningen begränsas till just A-vitaminbehovet. En kapsel på 100 milligram är inte ett bättre köp än en på 25, den är tjugo gånger dagsbehovet i stället för fem.

Räkna till sist ihop det du redan får i dig. Multivitaminer och ögonvitaminer innehåller ofta betakaroten utan att det syns i namnet.

Hela det svenska sortimentet med form, styrka där den anges, förpackningsstorlek, handlare och pris per kapsel finns i produktöversikten för betakaroten.

De tre sakerna som avgör

  • Om du röker eller har rökt

    Det här är inte ett kriterium bland andra utan ett stopp. Rökare bör avstå helt enligt EFSA, och den som slutat har AREDS2-fyndet att väga in tillsammans med sin läkare.

  • Om produkten alls anger vad kapseln innehåller

    Sex av 22 anger styrkan i namnet, sju bara i butikens produkttext, tre i internationella enheter eller mikrogram och sex ingenstans. Utan en styrka går det inte att veta var man hamnar i förhållande till 15, 20 och 30 milligram.

  • Hur lite du behöver, inte hur mycket som får plats

    4,8 milligram täcker ett fullt dagsbehov av A-vitamin. Hyllans styrkor börjar på 25 milligram. Frågan på det här ämnet är hur låg dos som räcker, och svaret för den som äter grönsaker är oftast ingen alls.

Lägg märke till att ingen av punkterna handlar om att välja högsta styrka eller lägsta pris per milligram. På ett ämne där myndigheten valt lungcancer som kritisk effekt av överskott är billig milligram inte en fördel.

Bästa Betakaroten-tillskotten

Sammanfattningen nedan är hämtad från vår rankning av Betakaroten. Där hittar du hela jämförelsen med dos, beredningsform, tillsatser och pris per dygnsdos.

  • Bäst i test

    Swanson Betakaroten 10000 Iu (3 000 mcg Rae) 100 mjuka kapslar

    Swanson

    Enda kapseln på svensk hylla som ligger i närheten av det A-vitaminbehov EFSA säger att tillskottet bör begränsas till, och billigast per kapsel.

  • Lägsta styrkan i milligram

    Heela Betakaroten 25 mg 60 kapslar

    Heela

    Enda burken på svensk hylla som säljer 25 milligram och samtidigt argumenterar för att det är nog.

  • Tydligast om vad kapseln inte gör

    Elexir Pharma Betakaroten 50 mg 50 kapslar

    Elexir Pharma

    Enda produkttexten i kategorin som skriver rakt ut att betakaroten inte skyddar dig mot att bränna dig.

  • Lägst pris per 100 mg, av fel skäl

    Better You Betakaroten 100 mg 50 kapslar

    Better You

    Hyllans starkaste kapsel och dess billigaste milligram, vilket är precis den kombination den här sidan varnar för.

Kohlerlab genomför inga egna kliniska tester. Våra omdömen bygger på produkternas deklarerade innehåll, publicerad forskning och pris per dygnsdos.

Vanliga frågor om Betakaroten

Är betakaroten farligt?

Risken med betakaroten hänger ihop med vem som tar det. Två stora randomiserade studier på personer med hög lungcancerrisk fann skada: ATBC gav 29 133 finländska manliga rökare 20 milligram dagligen och fann 18 procent fler fall av lungcancer och 8 procent högre total dödlighet, och CARET gav 18 314 rökare och asbestexponerade 30 milligram och fann 28 procent fler fall och 17 procent fler dödsfall innan studien avbröts i förtid. Hos 22 071 amerikanska läkare, en grupp där de flesta inte rökte, gav tolv års tillskott varken nytta eller skada. Betakaroten från maten är inte förknippat med någon risk alls.

Kan rökare ta betakaroten?

Rökare bör undvika kosttillskott som innehåller betakaroten. EFSA:s yttrande från 2024 formulerar rådet utan förbehåll och valde lungcancer som den kritiska effekten av för mycket betakaroten från tillskott. Bakgrunden är ATBC- och CARET-studierna, som båda fann fler fall av lungcancer i den grupp som fick tillskottet. Rådet gäller oavsett vad produkten marknadsförs för, alltså även solbruna kapslar, och det gäller styrkorna i det svenska sortimentet som genomgående ligger på eller över studiernas doser.

Blir man brun av betakaroten?

Hudens färg förändras av karotenoider, men på ett annat sätt än av solen. Betakaroten lagras i underhudsfettet och ger huden en gulorange ton, och vid höga doser under lång tid uppstår karotenodermi, en ofarlig gulorange missfärgning som syns tydligast i handflatorna. En solbränna består av melanin, kroppens egna pigment bildat som svar på UV-ljus, och det ger ett visst eget skydd som karotenoidfärgen inte ger. Inget hälsopåstående om betakaroten och hud är godkänt inom EU.

Skyddar betakaroten mot solbränna?

Skyddet mot solbränna finns i mätningar men är litet och långsamt. En metaanalys av sju studier fann att huden tålde något mer UV-ljus innan den rodnade, men först efter minst tio veckors intag, och effekten växte med tiden. EFSA prövade 2011 påståendet att betakaroten skyddar huden mot UV-utlöst skada och godkände det inte. Ingen studie visar minskad risk för hudcancer. Betakaroten är inte ett alternativ till solskyddsmedel eller till skugga.

Hur mycket betakaroten behöver man per dag?

Det finns inget eget referensvärde för betakaroten, eftersom ämnet räknas mot A-vitamin. Näringsreferensvärdet för A-vitamin är 800 mikrogram retinolekvivalenter, och med EFSA:s omräkningstal på 6 mikrogram betakaroten per mikrogram retinolekvivalent motsvarar det 4,8 milligram betakaroten. Kapslarna i det svenska sortimentet innehåller 25, 50 eller 100 milligram där styrkan går att fastställa, alltså fem till tjugo gånger ett fullt dagsbehov. A-vitaminbrist är sällsynt i Sverige.

Vad är skillnaden mellan betakaroten och A-vitamin?

A-vitamin i färdig form, alltså retinol, finns i lever, ägg och mejeriprodukter och kan i höga doser ge leverpåverkan och fosterskador, vilket är skälet till att EFSA har en övre gräns på 3 000 mikrogram retinolekvivalenter per dygn för vuxna. Betakaroten är ett förstadium som kroppen omvandlar till A-vitamin i takt med behovet, och den regleringen gör att karotenoider inte ger samma förgiftningsrisk. Riskbilden är alltså helt olika för de två, och betakarotenets risk sitter i stället i fynden om lungcancer hos rökare.

Finns det en övre gräns för betakaroten?

Någon övre gräns kunde inte fastställas av EFSA 2024, eftersom underlaget inte räckte för att beskriva hur risken förändras med dosen. Frånvaron av en siffra betyder inte att vad som helst är säkert. Myndigheten valde lungcancer som kritisk effekt, hänvisade till 20 milligram per dygn som lägsta nivå med observerad skadlig effekt, och gav i stället två råd: rökare bör avstå från tillskott med betakaroten, och den allmänna befolkningen bör begränsa tillskott till att täcka A-vitaminbehovet. En äldre bedömning från 2012 satte 15 milligram per dygn som en nivå utan anledning till oro.

Varför säljs betakaroten som soltillskott i Sverige?

Den svenska hyllan marknadsförs till stor del på hudfärg, med namn som Sunkissed, Double Sun, Premium Sol och Glow Getter och med produkttexter om solkysst hud och om att börja i god tid före solsäsongen. Grunden är verklig så till vida att karotenoider lagras under huden och färgar den. Det som inte framgår av förpackningarna är att inget hälsopåstående om betakaroten och hud är godkänt inom EU, att skyddet mot solbränna är litet och kräver minst tio veckor, och att styrkorna ligger på eller över de doser som gav rökare fler fall av lungcancer.

Hur många betakarotenprodukter finns det i Sverige?

22 produkter från 15 märken är vad vi hittar hos de butiker vi är anslutna till, fördelade på 56 rader och 36 olika produktnamn. Sex av dem anger styrkan i produktnamnet, sju anger den bara i butikens egen produkttext, tre anger den i internationella enheter eller mikrogram och sex anger den inte alls. Priset per kapsel går från 99 öre till 6,97 kronor.