ÄmnessidaVitaminer & mineraler

Vitamin A: allt du behöver veta

Vitamin A är det tillskott där taket ligger närmast golvet. EFSA:s tolerabla övre intagsnivå för preformerat vitamin A är 3000 mikrogram om dagen för vuxna, och den kritiska effekt gränsen vilar på är fosterskador. Två av de fem renodlade produkterna i svenska butiker ger exakt den mängden i en enda kapsel. Ingen av de fem nämner ordet gravid eller graviditet någonstans i handlarnas produkttexter. Det är den viktigaste meningen på den här sidan, och den handlar varken om effekt eller om pris.

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin som kroppen lagrar i levern.

Av Kohlerlabs redaktionUppdaterad 31 juli 2026

Vanlig dos

Inget tillskott behövs vid normal svensk kost. Hela utrymmet är 3000 µg RAE per dag från alla källor tillsammans

Form: Lågdoserat retinylpalmitat, eller betakaroten
Tid till effekt: Ingenting märks subjektivt av den som inte har brist. Vid konstaterad brist svarar mörkerseendet inom dagar till veckor, medan förändringar i hornhinnan tar längre tid och inte alltid går tillbaka

Bäst underbyggt

BarnadödlighetStark
NattblindhetStark
FosterskadorStark

Visa alla 8 påståenden

LungcancerStark
FrakturriskMotsägande
AkneSvag
ImmunförsvarOtillräcklig
Gula fläckenOtillräcklig

Vad Vitamin A är

Vitamin A är inte ett ämne utan en familj. Retinol, retinal och retinsyra är de tre aktiva formerna i kroppen, och i maten och i tillskotten möter du dem oftast som estrar: retinylpalmitat och retinylacetat, som klyvs i tarmen och byggs om igen på insidan. Allt detta går under samlingsnamnet preformerat vitamin A, alltså vitamin A som redan är vitamin A. Det är kroppens enda fettlösliga vitamin med ett riktigt lager: nio tiondelar av förrådet ligger i levern, och det räcker i månader.

Vid sidan av det finns provitaminerna, och den viktigaste heter betakaroten. Den kommer från växtriket och är inte vitamin A, utan ett förstadium som kroppen klyver till retinol i tarmväggen och levern. Omvandlingen är reglerad: när förråden är fulla bromsar kroppen den själv. Det är hela skälet till att den övre intagsnivån gäller preformerat vitamin A och inte betakaroten. Den som får i sig mycket betakaroten kan bli gulorange i handflatorna, ett ofarligt och övergående tillstånd, men får inte förgiftning av det.

I svensk kost kommer det preformerade vitaminet från lever och leverprodukter, mejeri, ägg och fet fisk, medan karotenoiderna kommer från morot, sötpotatis, spenat, grönkål och andra mörkt gröna eller orange grönsaker. Margarin och matfetter är berikade. Brist är i praktiken ovanlig i Sverige utan en förklaring bakom sig, och förklaringen är då nästan alltid nedsatt fettupptag snarare än kosten i sig.

Bevisläget för Vitamin A

Varje påstående nedan har graderats mot publicerad forskning. Graderingen säger hur säkert underlaget är, inte hur bra en enskild produkt är.

8 påståenden graderade4 starka, 1 svagt, 2 otillräckliga, 1 motsägande15 källor angivna

Bevisläget för Vitamin A. 8 påståenden i en tabell med kolumnerna område, utfall, bevisstyrka, effekt, underlag och en utfällbar sammanfattning med källor för varje påstående.
Område	Utfall	Bevisstyrka	Effekt	Underlag	Fördjupning
Brist i låginkomstländer	BarnadödlighetDöd oavsett orsak hos barn 6 till 59 månader	Stark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.	Minskning: 12 procents lägre risk, RR 0,88	47 studier1 223 856 deltagare	Visa underlaget för påståendet: Minskar dödligheten hos barn i områden med utbredd A-vitaminbrist. 1 källa.
Brist i låginkomstländer	Minskar dödligheten hos barn i områden med utbredd A-vitaminbrist Det starkaste underlaget om vitamin A i hela litteraturen handlar om barn i områden där bristen är utbredd, och det är samtidigt det som är minst överförbart till en svensk vuxen. Cochranes uppdaterade översikt omfattar 47 randomiserade studier med sammanlagt 1 223 856 barn mellan sex månader och fem år. För död oavsett orsak blev den samlade riskkvoten 0,88 med konfidensintervallet 0,83 till 0,93, alltså tolv procents lägre risk, och tillförlitligheten bedöms som hög. Det är ett folkhälsofynd i befolkningar med brist, inte ett argument för en burk i ett svenskt kök. Storleken på det här materialet är ovanlig. Nitton av studierna, med 1 202 382 barn, bidrog till analysen av total dödlighet, och det är den analysen som ger riskkvoten 0,88. Cochrane bedömer tillförlitligheten som hög, vilket i den här litteraturen är sällsynt. Utfallen därunder pekar åt samma håll med olika säkerhet. Dödsfall i diarré minskade med tolv procent, riskkvot 0,88 med intervallet 0,79 till 0,98, också med hög tillförlitlighet. Insjuknande i diarré minskade med femton procent och insjuknande i mässling med 55 procent, riskkvot 0,45 med intervallet 0,30 till 0,69, men båda de fynden bedöms som lågt tillförlitliga. Någon skillnad i dödlighet av just mässling gick inte att påvisa. Det avgörande för läsaren av den här sidan är förutsättningen. Studierna är gjorda i Asien, Afrika och Latinamerika, i befolkningar där A-vitaminbrist är vanlig och där bristen är en av orsakerna till att barn dör av infektioner. Effekten är alltså en effekt av att åtgärda en brist. Ingenting i materialet säger vad ett tillskott gör för ett barn eller en vuxen som redan har fulla förråd, och Världshälsoorganisationens program riktar sig av samma skäl bara till barn i riskområden. Det finns en sak till som är värd att notera. Doserna i de här programmen är höga engångsdoser, 100 000 till 200 000 IE var fjärde till sjätte månad, givna under kontrollerade former till en avgränsad grupp. Det är en helt annan användning än en daglig kapsel år ut och år in. Imdad m.fl., Cochrane Database of Systematic ReviewsSystematisk översikt med metaanalys, 47 RCT, n=1 223 856 barn, 2022
Ögon och syn	NattblindhetNattblindhet hos barn i områden med brist	Stark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.	Minskning: 68 procents lägre risk, RR 0,32	Ej angivet	Visa underlaget för påståendet: Motverkar nattblindhet och ögonskador vid A-vitaminbrist. 2 källor.
	Motverkar nattblindhet och ögonskador vid A-vitaminbrist Sambandet mellan A-vitaminbrist och nedsatt mörkerseende är inte omtvistat, och det är också det enda ögonpåståendet som håller. I Cochranes översikt minskade nattblindhet med 68 procent, riskkvot 0,32 med intervallet 0,21 till 0,50, med måttlig tillförlitlighet. Brist på vitamin A är världens vanligaste förebyggbara orsak till blindhet hos barn. Det som inte följer av detta är att extra vitamin A skulle skärpa synen hos någon som har tillräckligt, och det finns ingen studie som visar det. Biokemin bakom fyndet är ovanligt rak. Retinal, aldehydformen av vitamin A, är den ljuskänsliga delen av rodopsin, pigmentet i stavarna som gör mörkerseendet möjligt. Utan tillräckligt retinal återbildas rodopsin långsammare efter att ögat blivit bländat, och resultatet är nattblindhet. Det är alltså inte en effekt av vitaminet, det är en definitionsmässig del av bristen. Nattblindhet är också det första steget i xeroftalmi, den trappa av ögonförändringar bristen ger: torra bindhinnor, Bitots fläckar, torr hornhinna och till sist uppmjukning av hornhinnan, som förstör synen permanent. De tidiga stegen går tillbaka på behandling. De sena gör det inte. Här ligger också gränsen för vad man får säga. Att ett ämne krävs för en funktion betyder inte att mer av det förbättrar funktionen, och det är exakt vad EU:s godkända formulering om bibehållande av normal synförmåga uttrycker. Någon studie där personer med normal A-vitaminstatus fått bättre syn av ett tillskott finns inte publicerad. Ett undantag är värt att nämna för fullständighetens skull, och det är ett undantag och inget annat. Vid den ärftliga näthinnesjukdomen retinitis pigmentosa har högdoserat retinylpalmitat prövats i syfte att bromsa förloppet, i doser långt över den övre intagsnivån. Det är en behandling som i så fall sköts av ögonläkare, med kontroll av leverprover, och inte något att sätta igång själv. Imdad m.fl., Cochrane Database of Systematic ReviewsMetaanalys, nattblindhet som utfallsmått, måttlig tillförlitlighet, 2022 Världshälsoorganisationen om A-vitaminbristMyndighetsöversikt över förekomst och konsekvenser
	Gula fläckenUtveckling till avancerad makuladegeneration	Otillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.	Oklar riktning: Studierna gäller betakaroten och lutein, inte retinol	Ej angivet	Visa underlaget för påståendet: Skyddar mot åldersförändringar i gula fläcken. 1 källa.
	Skyddar mot åldersförändringar i gula fläcken Ögonvitaminer mot åldersförändringar i gula fläcken bygger på AREDS-studierna, och preformerat vitamin A ingick aldrig i den formuleringen. Den innehöll betakaroten, C-vitamin, E-vitamin, zink och koppar, och i uppföljaren AREDS2 byttes betakarotenet ut mot lutein och zeaxantin sedan lungcancerfynden hos rökare blivit kända. Effekten stod sig efter bytet. Någon studie där retinol eller retinylpalmitat prövats mot makuladegeneration finns inte, och att köpa vitamin A för ögonens skull är att köpa fel ämne. Förvirringen är begriplig. Vitamin A hör ihop med synen, och den mest kända kosttillskottsstudien på ögon heter Age-Related Eye Disease Study. De två har bara inte med varandra att göra. Den ursprungliga AREDS-formuleringen innehöll 15 mg betakaroten tillsammans med C-vitamin, E-vitamin, zink och koppar, och prövades på personer som redan hade måttliga förändringar i gula fläcken. Betakarotenet fanns där som antioxidant, inte som A-vitaminkälla. AREDS2 prövade att byta ut det, bland annat därför att ATBC och CARET hade visat ökad lungcancerrisk hos rökare som fick betakaroten. Lutein och zeaxantin, två karotenoider som faktiskt ansamlas i gula fläcken och som inte omvandlas till vitamin A, ersatte betakarotenet. Skyddet mot att sjukdomen förvärrades bestod, och långtidsuppföljningen bekräftade bytet. Slutsatsen för den som står vid hyllan är enkel. Ett renodlat A-vitamintillskott har ingen dokumenterad plats i den här frågan, och den som har fått besked om förändringar i gula fläcken ska följa ögonklinikens rekommendation snarare än att köpa på egen hand. National Eye Institute om AREDS2 och långtidsuppföljningenMyndighetssammanfattning av AREDS2 och tioårsuppföljningen
Graviditet	FosterskadorMissbildningar i strukturer som utgår från neurallisten	Stark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.	Ökning: Prevalenskvot 3,5 vid över 15 000 IE per dag	1 studie22 748 deltagare	Visa underlaget för påståendet: Höga doser tidigt i graviditeten ökar risken för fosterskador. 3 källor.
Graviditet	Höga doser tidigt i graviditeten ökar risken för fosterskador Det här är den enskilt viktigaste raden på sidan, och den beskriver en skada och inte en nytta. I en amerikansk kohort med 22 748 gravida kvinnor var missbildningar i strukturer som utgår från neurallisten, alltså ansikte, gom, hjärta och delar av centrala nervsystemet, 3,5 gånger vanligare hos barn till kvinnor som fått i sig mer än 15 000 IE preformerat vitamin A om dagen än hos dem som fått högst 5000. Räknat på enbart tillskott låg kvoten på 4,8 vid mer än 10 000 IE per dag, och kurvan bröt av kring just 10 000. EFSA valde 2024 fosterskadande effekt som den kritiska effekten bakom gränsen på 3000 µg RAE. Utgångspunkten är läkemedelsvärlden. Isotretinoin och andra syntetiska retinoider är kraftigt fosterskadande, och skadorna drabbar just vävnader som utgår från neurallisten. Frågan var om vanligt vitamin A i höga doser gör samma sak, och studien från 1995 designades för att pröva det. Kvinnorna intervjuades om kost, läkemedel och sjukdomar under första trimestern, i samband med fosterdiagnostik. Av 22 748 graviditeter hade 339 ett barn med en missbildning, varav 121 i neurallistvävnad. Jämfört med ett intag på högst 5000 IE preformerat vitamin A per dag från mat och tillskott tillsammans låg prevalenskvoten på 3,5 vid mer än 15 000 IE, med konfidensintervallet 1,7 till 7,3. För enbart tillskott var kvoten 4,8 vid mer än 10 000 IE per dag, intervallet 2,2 till 10,5. En utjämnad regressionskurva visade ett brott kring 10 000 IE per dag från tillskott. Ökningen var koncentrerad till barn vars mammor haft det höga intaget före den sjunde graviditetsveckan. Det som gör fyndet svårt att avfärda är inte den enskilda studien, utan att den pekar åt samma håll som en känd läkemedelsklass med samma verkningsmekanism. Betakaroten ingår däremot inte i bilden, eftersom omvandlingen till retinol är reglerad, och ingen fosterskadande effekt av betakaroten är visad. Det som gör fyndet svårt att göra exakt är också värt att säga rakt ut. Underlaget på människa är observationsstudier, inte randomiserade prövningar, och enskilda kohorter har inte alltid återfunnit sambandet lika tydligt. Ingen kommer någonsin att randomisera gravida kvinnor till högdoserat vitamin A. EFSA vägde hela materialet och landade ändå i att fosterskadande effekt är den kritiska effekten, och att gränsen på 3000 µg RAE per dag ska gälla också under graviditet och för kvinnor som kan bli gravida. Praktiskt betyder det tre saker. 10 000 IE i en kapsel motsvarar 3000 µg RAE och ligger vid gränsen, inte under den. Lever och leverrätter är ovanligt koncentrerade på retinol, vilket är skälet till att Livsmedelsverket avråder gravida från dem medan leverpastej går bra, eftersom den innehåller så lite lever. Och en graviditet upptäcks ofta först efter den period då känsligheten är som störst, vilket gör att frågan berör den som kan bli gravid och inte bara den som vet att hon är det. Rothman m.fl., New England Journal of MedicineProspektiv kohortstudie, n=22 748 graviditeter, 1995 EFSA: Scientific opinion on the tolerable upper intake level for preformed vitamin A and β-caroteneVetenskapligt yttrande, fosterskadande effekt vald som kritisk effekt, 2024 Livsmedelsverket: kostråd för gravida om lever och leverpastejSvensk myndighetsrekommendation
Cancer	LungcancerInsjuknande i lungcancer hos rökare och asbestexponerade	Stark bevisstyrka. Flera oberoende studier av god kvalitet pekar åt samma håll.	Ökning: 18 respektive 28 procent fler fall än på placebo	2 studier47 447 deltagare	Visa underlaget för påståendet: Betakaroten i tillskott ökar risken för lungcancer hos rökare. 3 källor.
Cancer	Betakaroten i tillskott ökar risken för lungcancer hos rökare Två stora randomiserade prövningar avsedda att visa nytta visade skada, och båda är värda att känna till innan man köper något med karoten i. I finska ATBC fick 29 133 manliga rökare 20 mg betakaroten om dagen och fick 18 procent fler lungcancerfall och 8 procent fler dödsfall än placebogruppen. Amerikanska CARET gav 18 314 rökare och asbestexponerade 30 mg betakaroten plus 25 000 IE retinylpalmitat, fick 28 procent fler lungcancerfall och 17 procent fler dödsfall och avbröts i förtid. EFSA:s råd 2024 är att rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten. Bakgrunden var observationsdata. Människor som åt mycket frukt och grönt hade mindre lungcancer, och betakaroten var den mätbara komponent som pekades ut som förklaring. Två stora prövningar startades för att bekräfta hypotesen. ATBC randomiserade 29 133 finska manliga rökare i åldern 50 till 69 år till alfatokoferol, betakaroten, båda eller placebo. Betakarotendosen var 20 mg per dag. I den grupp som fick betakaroten inträffade 18 procent fler lungcancerfall och 8 procent fler dödsfall totalt. Resultatet publicerades 1994 och togs emot som en anomali. CARET prövade en kombination på 18 314 personer med hög risk, antingen rökare eller yrkesmässigt asbestexponerade, med 30 mg betakaroten och 25 000 IE retinylpalmitat per dag. Prövningen stoppades i förtid 1996 sedan interventionsgruppen visat 28 procent fler lungcancerfall och 17 procent högre dödlighet. Notera vad den aktiva armen innehöll: 25 000 IE retinylpalmitat är 7500 µg RAE, alltså två och en halv gånger den övre intagsnivån, taget dagligen i flera år. Två saker följer. Rökare bör inte ta betakarotentillskott, vilket EFSA skriver ut i sitt yttrande från 2024 tillsammans med rådet att betakaroten i tillskott för befolkningen i övrigt bör begränsas till att täcka A-vitaminbehovet. Och den omtalade AREDS-formuleringen mot åldersförändringar i gula fläcken innehöll betakaroten just därför att kunskapsläget en gång såg annorlunda ut; i uppföljaren AREDS2 byttes betakarotenet ut mot lutein och zeaxantin, delvis av precis det här skälet, utan att den ögonskyddande effekten försvann. Det som inte följer är att betakaroten i mat skulle vara farligt. EFSA konstaterar att det inte finns något som tyder på att betakaroten från kosten är förknippat med skadliga effekter. Skillnaden ligger i dosen och i isoleringen. The Alpha-Tocopherol, Beta Carotene Cancer Prevention Study Group, New England Journal of MedicineRandomiserad placebokontrollerad prövning, n=29 133 manliga rökare, 1994 Omenn m.fl., New England Journal of MedicineRandomiserad prövning, n=18 314, avbruten i förtid, 1996 EFSA: Scientific opinion on the tolerable upper intake level for preformed vitamin A and β-caroteneVetenskapligt yttrande, råd om betakaroten och rökare, 2024
Immunförsvar	ImmunförsvarInflammationsmarkörer i blodet hos vuxna	Otillräcklig bevisstyrka. Det saknas underlag för att avgöra saken.	Oklar riktning: CRP steg i den samlade analysen	13 studier2 120 deltagare	Visa underlaget för påståendet: Stärker immunförsvaret hos vuxna utan brist. 1 källa.
Immunförsvar	Stärker immunförsvaret hos vuxna utan brist Immunpåståendet står på förpackningarna därför att EU har godkänt formuleringen om immunsystemets normala funktion, inte därför att någon visat att extra vitamin A gör en välnärd vuxen mindre infektionskänslig. Den metaanalys som finns på vuxna slog ihop tretton randomiserade studier med 2 120 deltagare och doser mellan 5000 och 240 000 IE per dag, och fann att CRP steg snarare än sjönk, med 0,84 mg per liter. Effekten på TNF-alfa var inte statistiskt säkerställd. Det underlag som visar nytta kommer från barn med brist. Mekanismen är verklig och det är därför påståendet är rimligt att ställa. Vitamin A behövs för att slemhinnorna i luftvägar och tarm ska hålla tätt, för differentieringen av flera vita blodkroppar och för antikroppssvar. Vid brist är infektionsförsvaret mätbart sämre, vilket är hela förklaringen till Cochranes fynd på barn i bristområden. Steget därifrån till en frisk svensk vuxen är det som saknas. Metaanalysen av inflammationsmarkörer omfattade tretton studier för CRP med 2 120 deltagare, nio för interleukin-6 med 482 och tretton för TNF-alfa med 221, i doser från 5000 upp till 240 000 IE per dag och behandlingstider på en till 24 veckor. Den samlade effekten på CRP var en ökning på 0,84 mg per liter med intervallet 0,29 till 1,39. För TNF-alfa fanns ingen säkerställd effekt. Bara i undergrupper med pågående infektion eller leversjukdom sågs sänkningar. Att en inflammationsmarkör stiger är inte detsamma som att någon blir sjukare, och studierna är för olika för att bära en stark slutsats. Men riktningen är inte den marknadsföringen antyder, och det finns ingen prövning som mätt antal förkylningar eller infektioner hos välnärda vuxna som fått vitamin A. Den godkända EU-formuleringen är också värd att läsa noga. Den säger att vitamin A bidrar till immunsystemets normala funktion och gäller varje produkt som når 15 procent av referensvärdet, alltså från 120 mikrogram. En kapsel med 3000 mikrogram får skriva exakt samma mening. Metaanalys av vitamin A och inflammationsmarkörer hos vuxna, PubMed CentralSystematisk översikt med metaanalys, 13 RCT för CRP, n=2 120, 2022
Skelett	FrakturriskHöftfraktur och bentäthet vid högt retinolintag	Motsägande bevisstyrka. Studierna pekar åt olika håll.	Oklar riktning: Två svenska kohorter mot en långtidsstudie som inte fann något	1 studie2 322 deltagare	Visa underlaget för påståendet: Högt intag av retinol ökar risken för höftfraktur. 3 källor.
Skelett	Högt intag av retinol ökar risken för höftfraktur Frakturfrågan är den där svensk forskning väger tyngst och där svaret ändå inte är klart. En Uppsalastudie fann fördubblad höftfrakturrisk vid retinolintag över 1,5 mg per dag, och en svensk kohort på 2 322 män följda i 30 år fann 2,47 gånger högre höftfrakturrisk i den högsta femtedelen av serumretinol. En australisk långtidsuppföljning av personer som tagit 25 000 IE retinylpalmitat dagligen i upp till 16 år fann däremot ingen dosberoende ökning alls. EFSA prövade skelettet som möjlig kritisk effekt 2024 och bedömde underlaget som otillräckligt. Hypotesen har en biologisk grund: retinsyra påverkar både benuppbyggande och bennedbrytande celler, och överdos av vitamin A ger benförändringar i djurförsök. Den första svenska studien publicerades 1998 från Uppsala och jämförde kvinnor med höftfraktur mot kontroller. Vid ett kostintag av retinol över 1,5 mg per dag, jämfört med under 0,5 mg, var bentätheten tio procent lägre i lårbenshalsen, 14 procent lägre i ländryggen och sex procent lägre i hela kroppen, och risken för höftfraktur var fördubblad, oddskvot 2,1 med intervallet 1,1 till 4,0. Författarnas utgångspunkt var att norra Europa har både världens högsta frakturfrekvens och ett ovanligt högt retinolintag. Den andra kom 2003 och mätte i stället retinol i blodet. 2 322 svenska män i åldern 49 till 51 år följdes i 30 år, och 266 av dem bröt något. I den högsta femtedelen av serumretinol var frakturrisken 1,64 gånger den i mittengruppen för fraktur överlag och 2,47 gånger för höftfraktur. Motvikten är en interventionsuppföljning. I ett australiskt cancerpreventionsprogram hade tidigare asbestarbetare i Wittenoom fått 25 000 IE retinylpalmitat per dag i upp till 16 år, alltså två och en halv gånger den övre intagsnivån under mycket lång tid. När frakturer räknades i den gruppen fanns ingen dosberoende ökning, och för betakaroten sågs snarast en minskning hos män. EFSA:s panel gick igenom skelettutfallen i sin genomgång 2024, noterade att orsakssambandet ifrågasatts och bedömde att data inte räckte för att sätta en gräns på den grunden. Kvar står ett rimligt biologiskt skäl att inte ligga högt år efter år, och ett underlag som inte är entydigt. Den som redan har osteoporos eller behandlas för benskörhet har extra anledning att ta upp ett A-vitamintillskott med sin läkare. Melhus m.fl., Annals of Internal MedicineFall-kontrollstudie och tvärsnitt, svenska kvinnor, 1998 Michaëlsson m.fl., New England Journal of MedicinePopulationsbaserad kohortstudie, n=2 322 svenska män, 30 års uppföljning, 2003 Ambrosini m.fl., Osteoporosis InternationalUppföljning av tillskottsprogram, 25 000 IE per dag i upp till 16 år, 2013
Hud	AkneAntal aknelesioner efter behandling med peroralt vitamin A	Svag bevisstyrka. Enstaka eller små studier, slutsatserna är osäkra.	Minskning: Förbättring i 8 av 9 studier, men vid doser långt över gränsen	9 studier	Visa underlaget för påståendet: Lindrar akne. 1 källa.
Hud	Lindrar akne Peroralt vitamin A mot akne har en verklig litteratur, och den beskriver något helt annat än en kapsel på 5000 IE. En genomgång från 2022 hittade nio arbeten, åtta kliniska prövningar och en fallbeskrivning, med förbättring i åtta av dem. Doserna gick från 36 000 till 500 000 IE per dag, oftast 100 000, alltså 3,6 till 50 gånger den övre intagsnivån. Studierna saknar i regel kontrollgrupp. Isotretinoin och andra retinoider är receptbelagda läkemedel och en annan sak. Att retinoider fungerar mot akne är oomstritt. Isotretinoin är den mest effektiva behandling som finns mot svår akne, och den är receptbelagd, ordineras med graviditetstest och preventivmedelskrav och följs med blodprover. Frågan i den här litteraturen är om vanligt vitamin A i mycket hög dos kan göra ungefär samma sak där isotretinoin inte är tillgängligt. Genomgången från 2022 identifierade nio arbeten från 1943 och framåt. Akne förbättrades i åtta av dem. Tiden till synlig förbättring angavs till mellan sju veckor och fyra månader. Biverkningarna var i huvudsak hud- och slemhinnebesvär samt huvudvärk, alltså tidiga tecken på hypervitaminos. Författarna skriver själva att materialet har svaga kontroller och utfallsmått. Det avgörande är dosen. 100 000 IE per dag motsvarar 30 000 mikrogram RAE, tio gånger den övre intagsnivån, och det är den vanligaste dosen i materialet. Att en så hög dos gör något är förenligt med allt annat vi vet om retinoider. Att den är säker att ta på eget initiativ är den inte, och den fosterskadande risken gäller i högsta grad här: akne drabbar ofta personer i fertil ålder. Vad en produkt på 5000 eller 10 000 IE gör mot akne finns det ingen studie på. Vill man åt retinoideffekten på huden är vägen dit hudläkare, inte hyllan. Cook, Perche och Feldman, Dermatology Online JournalLitteraturgenomgång, 9 arbeten varav 8 kliniska prövningar, 2022

Siffrorna beskriver den största poolade analysen bakom påståendet, inte summan av alla studier. Metaanalyser delar ofta studier med varandra, och att addera dem skulle uppfinna ett underlag som inte finns.

Former: retinylpalmitat, retinol och betakaroten

Ett lågdoserat retinylpalmitat är det närmaste ett standardval den här kategorin har, och skillnaden mellan de kemiska formerna av preformerat vitamin A är liten. Retinylpalmitat och retinylacetat är estrar som klyvs av enzymer i tunntarmen, tas upp som fri retinol och byggs om till estrar igen för lagring i levern. Fri retinol i en kapsel hamnar på samma ställe. Ingen jämförande studie visar att någon av dem är bättre.

Preformerat vitamin A mot betakaroten

Preformerat vitamin A mot betakaroten. Tabell med kolumnerna jämfört på, retinol och retinylestrar och betakaroten, 5 rader.
Jämfört på	Retinol och retinylestrar	Betakaroten
Vad det är	Färdigt vitamin A, som retinylpalmitat, retinylacetat eller fri retinol. Kommer från djurriket och från tillskott.	Ett förstadium från växtriket som kroppen klyver till retinol i tarmväggen och levern.
Hur kroppen hanterar mängden	Tas upp och lagras i levern oavsett hur fulla förråden är. Överskottet stannar kvar.	Omvandlingen är reglerad och bromsas när behovet är täckt. Resten passerar eller lagras som karoten.
Gäller den övre intagsnivån	Ja, 3000 µg RAE per dag för vuxna, alla källor inräknade.	Nej. EFSA kunde inte fastställa någon övre nivå för betakaroten i tillskott.
Risk vid högt intag	Hypervitaminos, leverpåverkan och fosterskadande effekt tidigt i graviditeten.	Gulorange hudton, ofarlig och övergående. Men rökare avråds av EFSA från betakarotentillskott efter ATBC och CARET.
I det svenska sortimentet	Samtliga fem renodlade produkter. Tre på 5000 IE, två på 10 000 IE.	Ingen. Betakaroten säljs i Sverige i andra produktkategorier, inte som renodlat A-vitamintillskott.

Den skillnad som betyder något går mellan preformerat vitamin A och betakaroten, och den är inte en nyans.

Preformerat vitamin A tas upp effektivt och lagras oavsett om kroppen behöver mer. Betakaroten klyvs till retinol av ett enzym i tarmväggen, och den klyvningen bromsas när förråden är fulla. Det är därför det går att förgifta sig på det ena och inte på det andra, och det är därför EFSA:s övre intagsnivå bara gäller den vänstra halvan av familjen. Överskott av betakaroten ger på sin höjd gulorange handflator, ett kosmetiskt och övergående tillstånd.

Ingen av de fem renodlade produkterna i svenska butiker är betakaroten. Alla fem är preformerat vitamin A.

Vad handlarna berättar om formen varierar. Solgars tablett anges innehålla retinylpalmitat, och det bekräftas oberoende hos två butiker, varav en beskriver den som den variant av retinol som är minst irriterande för magen. Två produkter kallas retinol i handlarnas text. Två säger ingenting mer specifikt än vitamin A. Healthwells båda kapslar innehåller tillsatt MCT-olja från kokos, som butiken skriver underlättar upptaget av det fettlösliga vitaminet. Det är tillverkarens eget påstående. Rimligheten finns där, eftersom vitamin A verkligen behöver fett för att tas upp, men det är inte oberoende dokumenterat och det förändrar inte hur mycket vitamin kapseln innehåller.

Fiskleverolja är en form som inte syns i sortimentstabellen men som många ändå har hemma. Olja pressad ur torsklever är en koncentrerad källa till både preformerat vitamin A och D-vitamin, och den ska räknas med i totalen.

Hela det svenska sortimentet med form, styrka i IE, handlare och pris per 1000 IE finns i produktöversikten för vitamin A.

Dosering: hur mycket vitamin A per dag

Utgångspunkten är ovanlig för den här sajten: frågan är inte hur mycket som behövs, utan hur mycket utrymme som finns.

Behovet är litet och täcks av maten. EFSA anger 750 mikrogram retinolekvivalenter per dag för män och 650 för kvinnor, med 700 under graviditet och 1300 under amning. Ett normalt svenskt kostmönster med mejeri, ägg, fisk, berikat matfett och grönsaker ligger i den storleksordningen eller över.

Taket är 3000 mikrogram RAE per dag för vuxna, och det gäller allt du får i dig tillsammans. Skillnaden mellan behov och tak är alltså ungefär fyra gånger, vilket är en smal marginal jämfört med de flesta näringsämnen.

Sedan kommer räkneövningen som avgör köpet. 5000 IE motsvarar 1500 mikrogram RAE, hälften av taket. 10 000 IE motsvarar 3000 mikrogram, alltså hela taket i en dos. Det senare överskrider ingenting i sig, men det förutsätter att ingenting annat tillkommer samma dag: inget multivitamin, ingen fiskleverolja, ingen leverrätt.

Ta kapseln till mat som innehåller fett. Att dela upp dosen finns det inget skäl till vid de här mängderna.

En sak till är värd att säga om tid. Den övre intagsnivån är satt för långvarigt intag, och kroppen lagrar vitamin A i levern i månader. En burk som tas en period är ett annat beslut än samma burk tagen varje dag i tio år, och det är den andra varianten gränsen är gjord för.

Vad siffrorna på burkarna faktiskt betyder

800 µg
EU:s referensvärde på näringsdeklarationen. En produkt som når 15 procent av det, alltså 120 µg, får skriva samtliga godkända hälsopåståenden om vitamin A.
650 till 750 µg
EFSA:s rekommenderade intag för vuxna kvinnor respektive män. För graviditet anges 700 µg och för amning 1300 µg.
5000 IE, alltså 1500 µg RAE
Tre av fem svenska produkter. Hälften av den övre intagsnivån, med utrymme kvar för maten.
3000 µg RAE
Den tolerabla övre intagsnivån för vuxna, gravida och ammande inräknade. Gäller totalt intag från mat, berikade livsmedel och tillskott.
10 000 IE, alltså 3000 µg RAE
Två av fem svenska produkter. Hela gränsen i en enda dos, utan marginal för lever, multivitamin eller något annat samma dag.
25 000 till 50 000 IE per dag
Nivån där kronisk hypervitaminos beskrivs uppstå efter månader. CARET:s aktiva arm låg på 25 000 IE dagligen.
100 000 IE och uppåt
Aknelitteraturens vanligaste dos och nivån för de engångsdoser som ges i barnhälsoprogram i bristområden. Ingenting man doserar själv.

Biverkningar: hypervitaminos är hela frågan

Vitamin A i normala mängder ger inga besvär alls. Vid högt intag finns däremot ett väldokumenterat förgiftningstillstånd, och det har två ansikten.

Akut hypervitaminos kräver en mycket stor engångsdos, i storleksordningen hundratusentals till miljontals internationella enheter. Symtomen kommer inom timmar: illamående, kräkningar, huvudvärk, yrsel, dimsyn, irritabilitet och ibland flagnande hud några dygn senare. Bakom huvudvärken ligger ett förhöjt tryck i skallen. Tillståndet är i regel övergående och går tillbaka inom ett dygn efter att intaget upphört. Det klassiska fallet är isbjörnslever, som innehåller flera miljoner IE.

Kronisk hypervitaminos är den variant som faktiskt är relevant för någon som köper en burk. Källorna anger olika trösklar, från 25 000 till 50 000 IE per dag under månader i en genomgång till över 100 000 IE per dag i en annan, och känsligheten varierar mellan personer. Bilden byggs upp långsamt: torr och sprucken hud, spruckna mungipor, glest och grovt hår, håravfall inklusive i ögonbrynen, spröda naglar, torra ögon, värk i leder och långa rörben, trötthet, aptitlöshet och huvudvärk. I uttalade fall tillkommer förhöjt tryck i skallen med synpåverkan.

Levern är det organ som bär den längsta skadan. Vitaminet lagras i särskilda stjärnceller i levern, och vid långvarigt överskott aktiveras de och bygger bindväv. Förloppet beskrivs som ett spektrum från fettinlagring till fibros och i sena stadier skrumplever, och sambandet följer den samlade exponeringen över tid. De flesta besvär går tillbaka när intaget upphör. Bindvävsomvandlingen i levern gör det inte alltid.

Betakaroten ger inte den här bilden. Överskott där ger karotenemi, en gulorange ton framför allt i handflatorna och fotsulorna, som är harmlös och försvinner när intaget minskar.

Interaktioner och vem som bör avstå

Det som väger tyngst i det här avsnittet är inte ett läkemedel, utan ett livsskede.

Ta upp med läkare, barnmorska eller apotekspersonal först

Du som är gravid, ammar eller kan bli gravid
Fosterskadande effekt är den kritiska effekt hela gränsen vilar på, och den gäller de första graviditetsveckorna, ofta innan graviditeten är känd. Ett renodlat A-vitamintillskott hör inte hemma här utan besked från barnmorska eller läkare.
Du som tar isotretinoin, acitretin eller annan retinoid
Läkemedlet och vitaminet verkar på samma receptorer, och biverkningarna adderas. Kombinationen ska inte sättas ihop på egen hand.
Du som röker eller har rökt
EFSA avråder rökare från kosttillskott med betakaroten efter ATBC och CARET. CARET:s aktiva arm innehöll dessutom 25 000 IE retinylpalmitat.
Du som har leversjukdom eller dricker mycket alkohol
Levern lagrar vitaminet och är också det organ som tar skada först. Alkohol och retinol belastar samma vävnad.
Du som tar orlistat eller kolestyramin
Läkemedel som minskar fettupptaget minskar också upptaget av fettlösliga vitaminer. Det talar för att mäta status snarare än att gissa dosen.
Du som redan tar en multivitamin eller fiskleverolja
Doserna läggs ihop. Fiskleverolja är en koncentrerad källa till preformerat vitamin A, och A-raden står sällan i butikens löpande text.
Du som behandlas för benskörhet
Underlaget om retinol och frakturrisk är motsägande, men det är inte tomt, och det är ett rimligt samtalsämne med den som sköter behandlingen.

Graviditet, amning och möjlig graviditet. Fosterskadande effekt är den kritiska effekt hela den övre intagsnivån vilar på, och den gäller de tidiga graviditetsveckorna. I kohortstudien från 1995 var missbildningar i neurallistvävnad 3,5 gånger vanligare vid ett totalt intag över 15 000 IE per dag, och 4,8 gånger vanligare räknat på enbart tillskott över 10 000 IE. Kurvan bröt av kring 10 000 IE. Eftersom en graviditet ofta upptäcks efter den känsligaste perioden gäller försiktigheten också den som kan bli gravid. Livsmedelsverket avråder gravida från lever och leverrätter av samma skäl, medan leverpastej går bra. Ett renodlat A-vitamintillskott under graviditet är ett beslut för barnmorska eller läkare, inte för hyllan.

Retinoidläkemedel. Isotretinoin, acitretin och besläktade preparat verkar på samma receptorer som vitaminets aktiva form, och biverkningarna adderas. Kombinationen sätts inte ihop på egen hand.

Rökning. EFSA skriver rakt ut att rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten, efter ATBC och CARET. CARET:s aktiva arm innehöll dessutom 25 000 IE retinylpalmitat om dagen, alltså två och en halv gånger den övre intagsnivån. Det är inte ett bevis för att preformerat vitamin A ensamt bär effekten, men det är ett skäl att inte utgå från att det är oskyldigt.

Leversjukdom och hög alkoholkonsumtion. Levern lagrar vitaminet och är samtidigt det organ som skadas först. Alkohol belastar samma vävnad, och kombinationen är olämplig.

Läkemedel som minskar fettupptaget. Orlistat och gallsyrabindande medel som kolestyramin sänker upptaget av alla fettlösliga vitaminer. Här är rätt väg att mäta status och låta vården dosera, inte att gissa uppåt.

Benskörhet. Underlaget om retinol och frakturrisk är motsägande, med två svenska kohorter som pekar åt ett håll och en långtidsuppföljning som inte fann något. Det är tunt nog att inte motivera oro och tydligt nog att motivera en fråga.

Dubblering. Den vanligaste vägen över gränsen är inte en hög dos, utan flera samtidiga källor: ett multivitamin, en fiskleverolja, ett berikat matfett och ett separat A-vitamintillskott. A-raden står sällan i butikens produkttext, bara i näringsdeklarationen på förpackningen.

Tar du läkemedel regelbundet, eller är gravid, ammar eller planerar en graviditet, ta upp ett A-vitamintillskott med läkare, barnmorska eller apotekspersonal innan du börjar. De har tillgång till interaktionsdatabaser som uppdateras löpande och kan väga in just din situation.

Brist: vem får det och hur märks det

A-vitaminbrist är ovanlig i Sverige, och när den uppträder är kosten sällan förklaringen.

Två saker skyddar. Levern lagrar tillräckligt för månader, så ett par magra veckor märks inte. Och vitaminet kommer från många håll samtidigt: mejeri, ägg, fet fisk och berikade matfetter ger preformerat vitamin A, medan morot, sötpotatis, spenat och grönkål bidrar med karotenoider.

De grupper som faktiskt löper risk har alla nedsatt fettupptag gemensamt. Cystisk fibros, kronisk bukspottkörtelinflammation med enzymbrist, gallstas och andra kolestatiska leversjukdomar, celiaki, Crohns sjukdom och tillstånd efter viss överviktskirurgi, framför allt gastrisk bypass, är de som återkommer i litteraturen. Uttalad undernäring och mycket ensidig kost hör också hit, och enstaka fall har beskrivits hos barn med kraftigt begränsat matintag. Vid de tillstånden är A-vitamin ett av flera fettlösliga vitaminer som följs, och doseringen sköts av vården.

Symtombilden börjar i ögat. Försämrat mörkerseende kommer först, sedan torra bindhinnor och Bitots fläckar, alltså skummande vita fläckar på ögonvitan, och vid fortsatt brist torr hornhinna som till slut kan mjukas upp och förstöra synen. Torr hud och ökad infektionskänslighet hör också till bilden men är för ospecifika för att gå att känna igen på egen hand.

Det som mäts är retinol i serum. Provet har en känd svaghet: nivån hålls uppe av leverns förråd tills de är nästan tömda, och den sjunker dessutom vid pågående inflammation oavsett status. Det gör provet till något som tas när det finns en frågeställning, i någon av grupperna ovan, snarare än som allmän hälsokontroll.

För den som inte har brist finns ingen dokumenterad vinst med att fylla på, och till skillnad från vattenlösliga vitaminer försvinner överskottet inte med urinen.

Vad vitamin A är och vad det gör i kroppen

Vitamin A är tre molekyler som byter skepnad efter uppgift, och de tre uppgifterna förklarar nästan allt som påstås om ämnet.

Retinol är transportformen, den som cirkulerar i blodet bunden till ett bärarprotein och som lagras i levern som ester. Retinal är aldehydformen och sitter i ögat: bundet till proteinet opsin bildar det rodopsin, stavarnas ljuskänsliga pigment. När ljus träffar rodopsin ändrar retinalet form, signalen går vidare, och molekylen måste byggas tillbaka innan stavarna fungerar igen. Räcker inte retinalet till går återuppbyggnaden långsammare, och resultatet heter nattblindhet.

Retinsyra är den tredje formen och den mest genomgripande. Den binder till receptorer i cellkärnan och slår på och av gener, framför allt gener som styr vilken sorts cell en omogen cell ska bli. Det är den mekanismen som ligger bakom att vitamin A behövs för slemhinnor, hud och immunceller, och det är också den som förklarar varför överskott är farligt på ett annat sätt än för de flesta näringsämnen: ett ämne som styr genuttryck under fosterutvecklingen kan störa den utvecklingen om det finns i fel mängd vid fel tidpunkt.

Vid sidan av detta har vitaminet en roll i järnomsättningen, som EU:s godkända formulering nämner, genom att påverka hur järn frigörs ur kroppens förråd.

Att mekanismen är väl kartlagd säger däremot ingenting om vad ett överskott gör med en frisk person. Retinsyrans receptorer är antingen aktiverade eller inte, och fler molekyler än nödvändigt gör inte generna mer påslagna på ett sätt som gagnar någon. Det är hela skälet till att de godkända EU-formuleringarna talar om normal funktion.

Alternativ och kombinationer

D-vitamin är den jämförelse som gör mest nytta här, eftersom de två är varandras motsatser på hyllan. Båda är fettlösliga och lagras, men D-vitaminbrist är utbredd i Sverige på grund av breddgraden, medan A-vitaminbrist i praktiken kräver en sjukdom bakom sig. Där ett D-vitamintillskott är motiverat för många under vinterhalvåret är ett renodlat A-vitamintillskott motiverat för få. Båda har dessutom en övre intagsnivå som är värd att räkna på, vilket de flesta vattenlösliga vitaminer inte har.

E-vitamin är det tredje fettlösliga vitaminet i samma hylla och har sin egen version av samma historia: stora prövningar som skulle visa cancerskydd och som i stället visade ingenting eller det motsatta. ATBC prövade faktiskt alfatokoferol och betakaroten i samma studie.

Vitamin B6 hör hit av ett annat skäl. Det är den andra kategorin på den här sajten där den svenska hyllan i huvudsak ligger vid eller över den övre intagsnivå EFSA har satt, och där taket därmed avgör köpet innan effektfrågan hinner göra det. Mönstret är detsamma, med olika biologi bakom.

Betakaroten är alternativet inom samma ämne, och för den som vill höja sitt A-vitaminintag utan att röra sig mot taket är det den logiska vägen: en morot, spenat, grönkål eller sötpotatis, gärna tillagat och med lite fett. Rökare bör dock inte ta betakaroten som tillskott.

Multivitaminer innehåller nästan alltid vitamin A, ofta i storleksordningen 800 mikrogram. Det är den vanligaste dolda källan, och den som redan tar en multivitamin har mindre utrymme kvar än hon tror.

Så väljer du ett vitamin A-tillskott

Första frågan är inte vilken produkt, utan om.

Har du inte fått veta av vården att du har eller riskerar brist, är svaret oftast att du inte behöver den. Vitamin A är ett av få näringsämnen där maten räcker för nästan alla i Sverige och där överskottet stannar kvar i kroppen. Är du gravid, ammar eller kan bli gravid, hör frågan hemma hos barnmorska eller läkare innan den hamnar i en varukorg.

Ska du ändå köpa, avgör dosen. 5000 IE, alltså 1500 mikrogram RAE, lämnar hälften av utrymmet kvar till maten och är det rimliga valet för den som tar något dagligen. 10 000 IE motsvarar hela gränsen i en dos och kräver att du håller reda på allt annat du får i dig, inklusive multivitaminer och fiskleverolja.

Sedan kommer det som faktiskt går att jämföra. Alla fem produkter i det svenska sortimentet anger sin styrka och bekräftar den hos minst två handlare, vilket är ovanligt och gör pris per 1000 IE till en ärlig siffra över hela hyllan. Spannet är 0,16 till 0,29 kronor. Ett lägre pris per 1000 IE betyder däremot inte ett bättre köp: den billigaste per enhet är just den som förbrukar hela dagsutrymmet.

Formen kommer sist och betyder minst. Retinylpalmitat, retinylacetat och fri retinol hamnar på samma plats i levern.

Vi rankar produkterna på de kriterierna i vår jämförelse av de bästa vitamin A-tillskotten, och hela det svenska sortimentet med form, styrka, handlare och pris per 1000 IE finns i produktöversikten för vitamin A.

Bästa Vitamin A-tillskotten

Sammanfattningen nedan är hämtad från vår rankning av Vitamin A. Där hittar du hela jämförelsen med dos, beredningsform, tillsatser och pris per dygnsdos.

Bäst i test
Solgar Dry Vitamin A 5000 IU 100 tabl
Solgar
Högst totalbetyg i jämförelsen. Enda produkten där både retinylpalmitat och vegandeklarationen bekräftas oberoende hos två handlare. Samma dosnivå som G&G Vitamins, men högst pris per 1000 IE av de tre, och priset är kampanjnedsatt just nu.
Flest kapslar i burken
G&G Vitamins Vitamin A 5000iu 120 kapslar
G&G Vitamins
120 kapslar, fler än något annat av de fem valen, till lägst pris per 1000 IE av de tre produkterna på 5000 IE-nivån. Handlaren namnger formen retinol uttryckligen. Ingen vegandeklaration i produkttexten.
Bäst med MCT-olja för upptag
Healthwell Vitamin A 5000 IE 90 kaps
Healthwell
Lägst totalpris på 5000 IE-nivån, i vegetabilisk kapsel med tillsatt MCT-olja som handlaren säger underlättar upptaget. Upptagspåståendet är tillverkarens eget och inte oberoende dokumenterat.
Lägst pris per 1000 IE
Healthwell Vitamin A 10 000 IE 90 kaps
Healthwell
Billigast per 1000 IE av alla fem, 0,16 kronor, men en enda kapsel ger 3000 µg RAE och därmed hela EFSA:s dagliga gräns. Lämpar sig för en avgränsad period snarare än för obegränsat dagligt bruk.
Enda tabletten på högsta styrkan
Svenskt Kosttillskott Core Vitamin A 10000 IE 90 tabl
Svenskt Kosttillskott
Samma dosnivå som Healthwells 10 000-kapsel, i tablettform. Samma sak gäller gränsen: en tablett om dagen förbrukar hela utrymmet, och ingen vegandeklaration eller upptagstillsats namnges.

Se hela rankningen av Vitamin A Jämför alla Vitamin A-produkter

Kohlerlab genomför inga egna kliniska tester. Våra omdömen bygger på produkternas deklarerade innehåll, publicerad forskning och pris per dygnsdos.

Vanliga frågor om Vitamin A

Vad är vitamin A bra för?

Vitamin A behövs för mörkerseendet, för slemhinnorna, för celldifferentiering, för järnomsättningen och för immunförsvarets normala funktion, och EU tillåter formuleringar om alla sex på den grunden. Som tillskott har det starkast underlag där det åtgärdar en verklig brist: hos barn i låginkomstländer minskar A-vitaminprogram både nattblindhet och dödlighet. För en välnärd svensk vuxen finns ingen dokumenterad vinst av extra vitamin A, och de tydligaste fynden om höga doser handlar om risker snarare än om nytta.

Hur mycket vitamin A kan man ta per dag?

Den tolerabla övre intagsnivån för preformerat vitamin A är 3000 mikrogram RAE per dag för vuxna, satt av EFSA och behållen efter granskningen 2024. Den gäller totalt intag från mat, berikade livsmedel och kosttillskott tillsammans, och den omfattar uttryckligen kvinnor i fertil ålder, gravida och ammande. Själva behovet ligger mycket lägre, 650 mikrogram för kvinnor och 750 för män. En kapsel på 10 000 IE motsvarar hela gränsen.

Får man ta vitamin A när man är gravid?

Under graviditet gäller samma övre gräns som annars, 3000 mikrogram RAE per dag, och skälet till att gränsen ser ut som den gör är just fosterskador: EFSA valde 2024 fosterskadande effekt som den kritiska effekten. I den mest citerade kohortstudien var missbildningar i neurallistvävnad 3,5 gånger vanligare vid intag över 15 000 IE per dag. Ett renodlat, högdoserat A-vitamintillskott hör därför inte hemma i en graviditet utan besked från barnmorska eller läkare, och samma sak gäller den som planerar att bli gravid.

Varför avråds gravida från lever?

Lever är den mest koncentrerade naturliga källan till preformerat vitamin A som finns, och därför kan en enda portion ge långt mer än den dagliga gränsen. Livsmedelsverket avråder gravida från lever och leverrätter av precis det skälet, medan leverpastej går bra eftersom den innehåller så lite lever. EFSA gör samma bedömning på europeisk nivå och konstaterar att befolkningar sannolikt håller sig under gränsen om lever och inälvsmat äts högst en gång i månaden.

Vad är skillnaden mellan retinol och betakaroten?

Retinol och retinylestrar som retinylpalmitat är preformerat vitamin A, alltså färdigt vitamin som kroppen lagrar oavsett hur fulla förråden är. Betakaroten är ett växtbaserat förstadium där omvandlingen till retinol regleras av kroppen själv och bromsas när behovet är täckt. Den skillnaden är hela skälet till att den övre intagsnivån bara gäller den preformerade formen, och till att betakaroten inte bär samma fosterskadande risk. Samtliga fem produkter i svenska butiker är preformerat vitamin A.

Vad är skillnaden mellan IE och mikrogram RAE?

IE, internationella enheter, är ett äldre mått som fortfarande dominerar produktnamnen, medan mikrogram retinolaktivitetsekvivalenter är måttet EFSA:s gräns är satt i. För retinol motsvarar 1 IE ungefär 0,3 mikrogram RAE, alltså 5000 IE lika med 1500 mikrogram och 10 000 IE lika med 3000. Fyra av de fem svenska tillverkarna anger den omräkningen själva i sina produkttexter. Betakaroten räknas om med en helt annan och lägre faktor.

Vilka biverkningar har vitamin A?

Inom normala intag ger vitamin A inga besvär. Vid kroniskt högt intag, i litteraturen beskrivet från omkring 25 000 till 50 000 IE per dag under månader, utvecklas hypervitaminos: torr och sprucken hud, håravfall, spröda naglar, värk i leder och skelett, trötthet, huvudvärk och i uttalade fall förhöjt tryck i skallen. Levern tar skada gradvis och kan i sena stadier utveckla fibros. En mycket stor engångsdos ger i stället illamående, kräkningar, yrsel och synstörning som brukar gå över inom ett dygn.

Kan man få brist på vitamin A i Sverige?

Brist på vitamin A är ovanlig vid en normal svensk kost, eftersom förrådet i levern räcker i månader och eftersom både mejeri, ägg, fisk och berikade matfetter bidrar. När brist ändå uppträder handlar det nästan alltid om nedsatt fettupptag: cystisk fibros, kronisk bukspottkörtelinflammation, gallstas, celiaki, Crohns sjukdom eller tillstånd efter viss överviktskirurgi. Mörkerseendet försämras först, och status mäts med retinol i serum, som dock sjunker sent och bör tolkas av vården.

Hjälper vitamin A mot akne?

Peroralt vitamin A mot akne har prövats, men i doser som inte har något med en vanlig kapsel att göra. Genomgången av litteraturen omfattar nio arbeten där doserna gick från 36 000 till 500 000 IE per dag, oftast 100 000, alltså 3,6 till 50 gånger den övre intagsnivån, och studierna saknar i regel kontrollgrupp. Isotretinoin och besläktade retinoider är receptbelagda läkemedel med graviditetstest och blodprovskontroll, och akne som besvärar hör hemma hos läkare snarare än i hyllan.

Är det farligt att ta 10 000 IE vitamin A varje dag?

10 000 IE preformerat vitamin A motsvarar 3000 mikrogram RAE, alltså exakt den tolerabla övre intagsnivån för vuxna. En sådan dos överskrider inte gränsen i sig, men den förbrukar hela utrymmet och lämnar ingenting kvar för mat, multivitamin eller fiskleverolja samma dag. Eftersom gränsen är satt för långvarigt intag är frågan om hur länge minst lika viktig som frågan om hur mycket, och för den som kan bli gravid är den nivån inget att inleda på egen hand.